Lagrådet är den myndighet som har till uppgift att granska lagförslag. I januari 2018 kritiserade Lagrådet förslaget till samtyckeslagen – kritik som även Advokatsamfundet delade. Trots kritiken valde regeringen att gå vidare med förslaget, som sedan godkändes av riksdagen. Enligt Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg går det dock inte att bortse från Lagrådets kritik, “om man vill förhålla sig lojal till lagstiftningsprocessen i en demokratisk rättsstat”.
Samtyckeslagens grundprincip är att sex ska vara frivilligt – om det inte är frivilligt är det olagligt. En person måste uttryckligen ha sagt ja eller aktivt visat att den vill – i alla andra lägen är det alltså brottsligt. Två nya brott har också förts in i brottsbalken, oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp.
”OFÖRUTSÄGBART”
Enligt Lagrådet uppfylls inte kravet på förutsägbarhet. Det är med andra ord svårt för en person att i förväg med säkerhet veta vad som är tillåtet och vad som är brottsligt – det blir en bedömning i efterhand. I denna bedömning blir det dessutom upp till en enskild domare att fatta ett normativt beslut om vilket deltagande som har varit fritt och inte.
”I KONFLIKT MED LEGALITETSPRINCIPEN”
Till punkten ovan hör en av de mest grundläggande principer som den svenska rättsskipningen utgår ifrån, nämligen “legalitetsprincipen”. Enligt denna får ingen straffas för en handling som vid tidpunkten inte varit uttryckligen förbjuden enligt lag.
”ONÖDIGT”
Enligt Lagrådet är lagen onödig, eftersom det redan innan var olagligt att ha sex med någon mot dennes vilja, eller med någon som inte kan säga nej. Det är dock en uppfattning som förespråkare av lagen inte delar.
”TANDLÖS MOT PROSTITUTION”
Ett argument som lyfts är bristen på skydd mot den grupp vars samtycke ses som köpbart, det vill säga vid människohandel och prostitution.
“En människa som säljer sex gör det med största sannolikhet inte för att hon verkligen vill, utan för att hon måste. En människa som köper sex utnyttjar därmed det faktum att personen som säljer inte har råd eller möjlighet att säga nej. (...) Ska vi arbeta för att normalisera samtycke måste vi också göra det för (...) de vars utsatthet utnyttjas för att de inte kan säga ”nej””, skriver organisationen Realstars.
En unik dom föll i april i år rörande människohandel. En 69-åring köpte sex av en kvinna som han misstänkte var utsatt för människohandel – vilket hon också var. Till följd av införandet av samtyckeslagen dömdes mannen till ett års fängelse för det nya brottet oaktsam våldtäkt. Läs mer här.