Enligt SYLF:s undersökning uppger var femte nyexamnerad som arbetar som vikarierande underläkare att de arbetat som primärjour med patientansvar på akutmottagningen utan legitimerad kollega, trots att detta strider mot IVO:s principbeslut.
– När man vikarierar som underläkare har man inte samma reglering som under AT, man har till exempel inte rätt till handledning. I förlängningen är det en patientsäkerhetsrisk, säger Jonas Ålebring, ordförande i SYLF.
”Patienterna förlorar”
Han menar att om läkare introduceras till yrket genom en oreglerad tjänst så underminerar det syftet med AT.
– Ännu värre är det att tjänsterna dessutom åsidosätter arbetsmiljökrav och patientsäkerheten. Både underläkarna och inte minst patienterna förlorar på att landstingen inte tar ett gemensamt ansvar och ökar AT-platserna, säger Jonas Ålebring, som också menar att det måste ske ett samordningsarbete som tar det nationella problemet på allvar.
SKL: Vi behöver stöd av lagstiftningen
SKL är den organisation som ska ta det ansvaret. De menar att situationen skulle bli bättre med en lagändring.
– Ja, det ansvaret ska vi ha. Men vi måste ha stöd av regleringar och lagstiftning som regeringen kan ta beslut om. Vi har ett ansvar att det finns AT-platser och att de fylls på ett bra sätt, säger Agneta Jöhnk, chef avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.
Så många månader är väntetiden i ditt landsting
Stockholms 19,8
Uppsala 15,2
Jämtlands 11,7
Västmanland 11,2
Gotland 10,0
Skåne 9,8
Västerbottens 9,7
Västra Götaland 9,6
Norrbottens g 9,4
Sörmland 9,1
Värmland 9,1
Jönköpings län 8,8
Halland 8,4
Blekinge 7,9
Östergötland 7,7
Gävleborg 7,3
Örebro 7,2
Kronoberg 6,7
Västernorrland 5,8
Dalarna 5,1
Det är allmäntjänstgöring (AT)
Läkarnas AT är en reglerad och tidsbegränsad utbildningstjänst som ska introducera nya läkare till yrket. Den ska minst vara 18 månader och är förutsättningen för att läkare ska få legitimation och kunna påbörja en specialiseringstjänstgöring.