– Man har inte tagit sitt ansvar från regioner och landsting tidigare, och sett till att man har nog med platser. I hälso- och sjukvårdslagen har det länge stått att antalet platser ska vara såpass många att man kan få en AT-tjänst direkt efter examen, säger Sylf:s vice ordförande Anne Liljedahl.
– I Stockholm och de andra storstäderna är väntetiden oftast längre. Kan man flytta på sig och göra AT-tjänst vid ett mindre landsting så kan det gå fortare, men det kan ju vara svårt om man rotat sig och har familj.
Den längsta väntetid hon hört talas om är tre och ett halvt år.
Stockholms läns landsting har längst väntetid, 18,5 månader. Och bland länets sjukhus är väntan allra längst i Södertälje som ligger på 25 månader. Uppsala län följer efter Stockholm med 18 månader, och därefter kommer Jämtland, Härjedalen och Västmanland med strax över 12 månader.
Kortast väntan är det i länen Jönköping, Västernorrland och Kalmar, som alla ligger på drygt sex månader.
500 platser behövs
Totalt finns det 1 472 AT-platser, vilket enligt Sylfs beräkning inte motsvarar behovet.
– Det är svårt att räkna exakt på hur många platser som behövs, då många kommer utifrån Sverige och har studerat på andra platser. Men enligt våra beräkningar behövs åtminstone 500 platser till, säger Liljedahl.
Stockholms län har flest platser, 226, men sett till befolkningsmängden erbjuder länet minst antal platser. Gotland har med sina 16 AT-platser flest platser per invånare.
Rapporten visar att väntetiderna ökade i 12 av 21 landsting jämfört med 2017.
Tjänsten försvinner
Allmäntjänstgöring (AT) är ett krav för att få en läkarlegitimation. De som inte får en AT-plats tjänstgör under väntan som vikarierande underläkare, ett upplägg som kritiseras av Sylf.
Anne Liljedahl är dock positiv till att problemet ska kunna åtgärdas.
– AT-tjänsten kommer ju att försvinna framöver, tanken är att det ska ske från 2020. Därefter ska man bli legitimerad läkare vid examen. Som läget är nu ansvarar landstingen och regionerna för examineringen, och vi tror att det kommer bli bättre sammanhållning om universitetet har ansvaret fram till examen, säger hon och fortsätter:
– Detta gör även att landstingen och regionerna behöver utbilda klart de som nu gör AT-tjänst. Det tror jag blir en bra blåslampa för dem.
Fakta: Allmäntjänstgöring
Allmäntjänstgöring (AT) är ett praktiskt komplement till läkarutbildningen, som krävs för alla läkare oavsett inriktning.
AT syftar till att ge klinisk träning och en introduktion i arbetslivet. Den ger behörighet att arbeta som läkare och påbörja sin specialiseringstjänstgöring (ST).
AT är en målstyrd tjänstgöring som genomförs under minst 18 månader, under vilka AT-läkaren tjänstgör på flera olika medicinska områden.
En AT-läkare har alltid en specialistkompetent läkare som handledare under tjänstgöringen, som tar ansvar för AT-läkarens utveckling och följer denne genom hela tjänstgöringen.
Ett kunskapsprov, det så kallade AT-provet, avslutar tjänstgöringen.
Källa: Sveriges läkarförbund