– Väntetiderna till AT gör att patienter får träffa läkare som inte har rätt förutsättningar att bedöma de tillstånd de har. Väntetiden till AT är en risk
för patientsäkerheten, säger Jonas Ålebring, ordförande SYLF, Sveriges yngre läkares förening.
”Får vänta över ett år”
Christopher Puterman tog sin läkarexamen i juni i år, och väntar nu på att få en AT-tjänst på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Jag har nu väntat i sex månader och kommer få vänta till september eller december nästa år, så det blir lite över ett år, säger han.
Under tiden arbetar han som så kallad vikarierande underläkare, utan läkarlegitimation. Legitimationen får han först efter sin allmänstjänstgöring, eller AT.
– Jag vill fortsätta utbildningen men just nu står jag och stampar på samma plats.
Högt söktryck till Skånes sjukhus
Väntan från läkarexamen till AT är rekordlång i Sverige – i genomsnitt 10,3 månader. I Skåne handlar det om 9,8 månader.
– Vi kan ha väldigt många sökande per tjänst och då kan man uppleva det som en väntetid, men det är ju ingen rättighet att få en AT-tjänst i Skåne, säger Ronny Wain, ledningsstrateg på Region Skåne.
– Samtidigt som det finns brist på läkare och man har hyrläkarberoende så finns det gott om läkare som står och väntar på att göra sin allmäntjänstgöring. Det går inte att förstå varför regionerna gör på det här sättet, säger Jonas Ålebring från SYLF.
”Kan inte utöka mer”
I dag finns det totalt 184 AT-platser i Skåne och regionen planerar nu ytterligare 13 nya platser, men allt måste kvalitetssäkras.
– Det innebär att vi inte kan utöka i någon större mån och vi kan inte heller ta ett större ansvar för hela Sveriges situation vad gäller bristen på AT-läkare, säger Ronny Wain.