Mammorna säger att tiden på Sis orsakat trauma och lett deras söner djupare in i kriminalitet. Lindas son har varit placerad på bland annat Tysslinge. Hon beskriver flera händelser som hon menar har lett hennes son djupare in i en kriminell livsstil.
– Ute i samhället får han inte umgås med någon som rökt cannabis men inne på Sis ska han umgås med den som sitter för mord. Det blir en skev värld, säger hon.
Mikael Skaldeman menar att det är oundvikligt att ungdomar som sitter på samma avdelning knyter kontakt med varandra och att andra lösningar är olämpliga.
– Vi vill inte vårda varje ungdom i enskildhet. Vi vill inte heller blanda ungdomar som är långt gångna i sin kriminella karriär med ungdomar som inte är det, säger han.
Bemötande väsentligt för rehabilitering
Personalen brister dessutom i erfarenhet och kompetens menar både mammorna och en tidigare anställd på Sis Tysslinge som SVT har pratat med.
Rapporter från Riksrevisionen och SNS belyser stora brister i vård och behandling på Sis som leder till att många ungdomar inte får det stöd de behöver.
Enligt Riksrevisionens granskning är en betydande andel av personalen på Sis inte tillräckligt utbildad för att hantera ungdomar med komplexa vårdbehov.
I rapporten från SNS betonas också vikten av bättre vårdkvalitet för att minska risken för att unga begår brott. Personalens bemötande och en trygg miljö främjar ungdomarnas förutsättningar att bygga förtroende och tillit. Vilket är centralt för deras långsiktiga rehabilitering och sociala anpassning.
Hör chefen på Sis Tysslinge svara på kritiken i videon ovan.
