De svenska beredskapslagren som uppfördes under världskrigen är sedan länge avvecklade. Men det skärpta säkerhetsläget har gjort att frågan återigen är på bordet för de svenska beredskapsmyndigheterna.
– Vi har tittat på hur vi ska säkra 3000 kalorier per dygn till varje person, berättar Saranda Daka, projektledare på Jordbruksverket
I en rapport från 2024 föreslår de att staten ska betala företag för att alltid ha en viss mängd spannmål i lager, som sedan kan användas i händelse i ett nödläge.
– Men vi har ett avlångt land. Den norra delen av landet har inte så mycket lantbruk och är därför helt beroende av transporter från söder, säger hon.
Tvingats lämna anläggningar
Det är dock inte säkert att transporterna fungerar i en kris. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen, menar att det därför behövs lager lite här och där i landet.
Men utvecklingen verkar snarare gå i motsatt riktning.
Sedan 2019 har Lantmännen tvingats lämna anläggningar i Uppsala, Ystad, Uddevalla, och Västerås. När spannmålssilon i Frihamnen stänger 2028 blir anläggningen i Södertälje den enda i Stockholms län.
De stängda anläggningarna innebär en minskad lagringskapacitet på nästan tjugo procent för Lantmännen.
– Jag är rädd för att det ser illa ut om vi blir utsatta för en allvarlig kris eller krig.
I videon ovan: Följ med till anläggningen i Södertälje och hör varför de andra anläggningarna läggs ned
Livsmedelsberedskapen i Sverige
Sveriges självförsörjningsgrad för livsmedel ligger på ungefär 50 procent.
Enligt lantbrukarnas riksförbund har vi tillräcklig produktion av spannmål, sockerbetor, morötter och ägg. När det däremot gäller frukt, grönsaker, ost och kött klarar vi oss inte utan import.
Idag finns endast beredskapslagring av oljeprodukter, och vissa andra produkter, såsom vacciner och motgifter.
