Under de senaste 20 åren har antalet som helammar sina barn under de två första månaderna gått ner med 20 procent och cirka en femtedel anser sig inte ha fått tillräckligt stöd från vården.

I Sörmland har antalet helammande kvinnor under de första två månaderna minskat från 78 procent till 55 procent de senaste 20 åren.

Det har bland annat gjort att regionen har genomfört en insats i delar av länet för att att fler som vill amma ska kunna göra det.

– Vi har den lägsta utbildningsnivån bland föräldrar, många är unga och utlandsfödda. Vi vet att det kan vara faktorer som gör att man inte väljer att helamma i samma utsträckning, säger Ingrid Blixt, samordningsbarnmorska i region Sörmland. 

Inte tillräckligt stöd från vården

Ett strukturerat utbildningsmaterial om amning har testats på både familj och personal, och introduceras redan på mödravårdscentralen (MVC). Det innebär bland annat att föräldrarna skriver en egen amningsplan som följer med familjen till BVC och stödet följs sedan upp under hela amningsperioden.

– I projektet har vi fokuserat på att ge likvärdig vård där det inte ska spela någon roll vilken samhällsklass man tillhör.

Projektet utvärderas just nu och den del som är klar visar att det har haft positiv inverkan på personalen.

– Studien visar att ett strukturerat utbildningsprogram i amning ökar barnmorskors och BVC-sköterskors tillit att ge ett evidensbaserat amningsstöd till kvinnor. Personalen känner sig säkrare att hjälpa kvinnor lösa sina amningsproblem.

Sofie Gustavsson från Nyköping är en av de mammor som upplevde att amningstödet från vården inte räckte till när hon födde sitt första barn.

I videoklippet ovanför berättar hon om sina upplevelser och vad som fick henne att amma sitt andra barn.