Varje år lämnar landets skogsägare in omkring 60 000 anmälningar om avverkning till Skogsstyrelsen. År 2019 inkom det 189 skriftliga synpunkter på dessa. 2023 var motsvarande siffra 987. Hittills i år har det inkommit över 500.

– Det kan till exempel handla om att de tycker att det är för nära vägen, eller att det finns rödlistade arter i området, säger Mari Hansson på Skogsstyrelsens tillsynsenhet.

Förutom de registrerade synpunkterna finns det en stor mängd invändningar och protester som kommit in till exempel via telefon. Det saknas statistik över exakt antal – men även där syns en ökning enligt Skogsstyrelsen.

– Engagemanget är alltså ännu större än vad siffrorna visar, säger Mari Hansson.

Oro för kalhygge vid Edströmsvallen

En av synpunkterna som lämnats in i år gäller en avverkning i Hälleforsnäs i Flens kommun. Strängnäs stift har anmält att man tänker slutavverka, alltså hugga ner majoriteten av träden, sin skog intill Edströmsvallen. Det handlar om en yta på 10,7 hektar eller 15–20 fotbollsplaner (beroende på planens storlek). Anledning är att ett antal granar i området angripits av granbarkborre.

Naturskyddsföreningen har lämnat in en så kallad tillsynsbegäran och vill att Skogsstyrelsen stoppar avverkningen, förutom av de redan döda träden.

– Vi har fått kalhugga så stora ytor i Sörmland till följd av granbarkborrens angrepp. Då borde man försöka bevara den skog som finns kvar så mycket man kan. Vi vill inte ha fler kalhyggen, säger Margareta Ellnebo som skrivit begäran.

I klippet ovan hör du om Naturskyddsföreningens oro.

I stiftets anmälan står det att samtliga 10,7 hektar ska avverkas och bli till skogsbränsle. Marken ska beredas, det vill säga harvas för att förbereda för plantering av ny skog. Äldre lövträd ska dock sparas.

Inte säkert att allt tas bort

Men om det verkligen blir en så omfattande avverkning är fortfarande oklart, enligt Strängnäs stift. Martin Strandberg, vd på Häradsskog som förvaltar skogen åt Strängnäs stift, berättar man besöka platsen och göra en plan inom kort.

– Man ansöker alltid om ett större område än man tror att man kommer att behöva avverka, för säkerhets skull. Men man tar också särskild hänsyn när det handlar om ett samhällsnära område, säger han.