Sörmland
Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter med Flens stadshus i bakgrunden

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ann-Charlotte Munter (S) är kommunalråd i Flen, hör henne berätta varför hon tror att ökningen i Flen beror på. Foto: Albin Aghamn

Den relativa fattigdomen ökar i Flen – var fjärde under gränsen

Publicerad

Den ekonomiska utvecklingen i Flen är dyster. Sedan 2011 har den relativa fattigdomen ökat markant och i dag lever 24 procent av invånarna under gränsen.

– Vi behöver jobba mer med det här än vi gjort hittills, säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S).

Flen som kommun är inte ensam om att ha en ökande befolkning under gränsen för relativ fattigdom i Sverige. Så ser det ut i de flesta svenska kommuner.

Men i Flen har ökningen varit relativt stor. Enligt siffror från SCB som SVT bearbetat ökade Flen med sju procentenheter från 2011 till 2021 – jämfört med 1,2 procentenheter i riket.

I Hälleforsnäs och Malmköping syns de största ökningarna. Här är det i dag 31 respektive 29 procent av invånarna som inte når upp till gränsen.

Vi frågade kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) vad ökningen beror på och vad politikerna gör för att komma tillrätta med de dystra siffrorna.

Möt henne i klippet ovan.

Relativ fattigdom i procent (2011 inom parentes)

Eskilstuna 21 (18)

Nyköping 15 (11)

Strängnäs 12 (10)

Katrineholm 20 (16)

Flen 24 (17)

Vingåker 20 (15)

Oxelösund 17 (10)

Trosa 9 (6)

Vad innebär det att vara fattig?

I Sverige beskrivs fattigdom antingen som relativ eller absolut.

Den relativa fattigdomen i Sverige är relativ till hushållens inkomst per år. Där ingår man om hushållets inkomst är lägre än 60 procent av snittet i Sverige (räknat som median).

Relativ fattigdom skiljer sig från absolut fattigdom – som innebär att man inte har råd att betala nödvändiga utgifter.

SCB: siffror om fattigdom i Sverige

SCB publicerar statistiken med två års fördröjning – vi visar alltså det senast tillgängliga materialet. Framställningen av Inkomst- och taxeringsregistret består av insamling och bearbetning av data från administrativa källor till ett slutligt observationsregister. Registret innehåller uppgifter från:

Skatteverket (taxeringsuppgifter, kontrolluppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare, kontrolluppgifter över räntor och utdelningar samt standardiserade räkenskapsutdrag)

• Försäkringskassan

• Centrala studiestödsnämnden

• Statens tjänstepensionsverk

• Pensionsmyndigheten

• Försvarsmakten

• Skolverket

• Socialstyrelsen

Registret kompletteras med uppgifter från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB).

Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Hör vittnen om skjutningen