Kommunfullmäktige rev upp beslutet om att lägga ner fyra grundskolor och två högstadier därför att rubriken var felaktig. Det fattades sedan på nytt med en ny rubrik.
Oppositionspartier ville laglighetspröva
Med en ny rubrik borde det räknas som ett nytt ärende ansåg Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. De ville därför på nytt kunna driva igenom en minoritetsåterremiss. Men det ansåg inte majoriteten, och arbetet med att förbereda nedläggningarna påbörjades omedelbart.
Oppositionen krävde att beslutet skulle laglighetsprövas, alltså granskas av förvaltningsrätten för att se om allt gått rätt till.
Anser att beslutet var korrekt
Men nu har förvaltningsrätten konstaterat att kommunallagen inte definierar exakt vad som räknas som ett ”ärende”. I det här fallet anser de att grundfrågan har varit densamma hela tiden, nämligen om en ny skolorganisation ska genomföras. Därmed fanns inte möjligheten till minoritetsåterremiss, och beslutet stred alltså inte mot lagen.
Även de överklaganden som skickats in av privatpersoner avslås.
Det innebär att det är fritt fram för kommunen att lägga ner de berörda skolorna redan till hösten.
Detta har hänt:
26 februari: Fullmäktige fattar beslut om att lägga ner Tosteröskolan, Härads skola, Lännaskolan och Fogdö skola samt göra om Karinslundsskolan och Stallarholmsskolan till F–6-skolor.
Beslutet överklagas, bland annat eftersom rubriken anses vara missvisande.
28 mars: Förvaltningsrätten stoppar genomförandet av beslutet och ska utreda det närmare för att se om det har fattats på ett korrekt sätt.
23 april: Fullmäktige river upp sitt första beslut och fattar ett nytt, med en tydligare rubrik, för att föregå förvaltningsrätten.
25 april: Flera personer, bland annat från oppositionen, begär att beslutet laglighetsprövas av förvaltningsrätten.
21 juni: Förvaltningsrätten bedömer att beslutet fattats enligt kommunallagen.