En person i en blå hoodie står på en snötäckt väg med hus och parkerade bilar i bakgrunden. I fjärran ses en annan person som går med en barnvagn.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ida Egeland står på plats 217 i Katrineholm kommuns tomtkö. Hon funderar på att gå ur kön och i klippet berättar hon varför. Foto: SVT/Albin Aghamn

Ida är på plats 217 i tomtkön: ”Inga stora förhoppningar”

Uppdaterad
Publicerad

Den som vill köpa en tomt genom Katrineholms kommuns tomtkö riskerar att få vänta länge. I dag står 235 personer i kö – och senast kommunen släppte tomter till kön var 2020.

Nu gör kommunen om reglerna och höjer avgiften.

Katrineholm är en av flera kommuner som använder ett tomtkösystem för att sälja detaljplanerade tomter där människor med husdrömmar får möjlighet att slå ned sina bopålar.

I korthet innebär det att när kommunen släpper nya tomter till försäljning får den som är först i kön chans att köpa tomten. Därefter tillfrågas nästa person i listan.

Tomtkösystemet har funnits i flera decennier och i dag står 235 personer i kö för att köpa en tomt i Katrineholm. Senast tomter släpptes till tomtkön var 2020, då två tomter på Djulökvarnsvägen gick ut till försäljning.

Ineffektiv och kostsam

Kön har varit ineffektiv, tidskrävande och kostsam, enligt kommunens handlingar. Men medan andra kommuner skrotat sina tomtköer och istället gått över till att låta marknaden sköta försäljning av nya tomter, har Katrineholms kommun istället gjort om regelverket.

Tidigare har det kostat 100 kronor om året att stå i kön men från och med 1 januari i år kostar det istället 500 kronor. Dessutom tillkommer en anmälningsavgift – ett engångsbelopp på 1 000 kronor.

Enligt det tidigare regelverket har möjliga köpare kunnat reservera en tomt och sedan släppa tillbaka den till kön efter månader av betänketid. Nu ska istället ett köpeavtal vara på plats inom två månader från att tomten tingats och då ska också en handpenning betalas av köparen.

”Oreglerat tidigare”

En del tomter ska gå till tomtkön och andra bjudas ut till exploatörer. Det är kommunstyrelsen som bestämmer hur de fördelas.

– Det har varit oreglerat tidigare, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S).

Innebär det att den som står i kön och hoppas på en särskild tomt ändå kan bli snuvad på den för att den säljs till ett företag?

Man kan ju vända på det och säga att i det gamla regelverket fanns det ingen garanti över huvud taget. Då kunde alla tomter i ett nytt område säljas till en byggherre, nu måste kommunstyrelsen fatta beslut om hur många som ska släppas till tomtkön.

Varför kan man inte låta marknaden styra det här?

Vi har diskuterat frågan och vi har sett att andra kommuner har gjort så. Men vi ser ett värde i att de som velat bygga ett hus i Katrineholm över tid ska ha den möjligheten.

Ida Egeland står på plats 217 i kön och hon funderar på att gå ur – möt henne i klippet.

Kommunernas tomtköer

Strängnäs: 349

Katrineholm: 235

Gnesta: 105 personer

Flen: 3

Eskilstuna, Nyköping, Trosa, Vingåker och Oxelösund använder inte tomtkö för försäljning av kommunala tomter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.