– Jag hade inte varit där jag är i dag om det inte var för den hjälpen jag fick. Jag hade förmodligen varit död någonstans, dött av en överdos eller suttit i fängelse.

Markus, som egentligen heter något annat, växte upp i Eskilstuna. Han var duktig i skolan men vardagen var tuff.

– Jag blev mobbad. Folk var elaka mot mig när jag var liten. Då blev det så att jag fokuserade mycket på plugget för jag blev beroende av uppmärksamheten som jag fick av lärare.

Testade cannabis

Det gick bra för Markus i skolan och han levde ett vanligt liv som tonåring i Eskilstuna. Men allt vände när han som 16-åring testade att röka cannabis för första gången.

– Jag minns den där sommardagen faktiskt, den förändrade mitt liv. För förutom att jag rökte cannabis drack jag alkohol och rökte cigaretter. Det var första gången jag kom i kontakt med alkohol eller droger eller någonting som är beroendeframkallande.

Efter den första gången Markus testade att röka cannabis ökade det sakta till att han gjorde det någon gång i månaden, sedan en gång i veckan.

– Till slut blev det att när någon har cannabis, då röker vi. Det gick fort. Jag hamnade i kretsar där alla vänner också rökte så det fanns cannabis överallt.

Avstängd från skolan

Markus började slarva med skolan och fick allt sämre betyg. Till slut hade han så mycket frånvaro att han inte längre fick något studiebidrag. Då kom tanken, att han skulle börja sälja droger. Men efter att han blev tagen av polisen med narkotika på sig blev han avstängd från skolan. Då var det ett år kvar på gymnasiet.

– Jag hade gått flera år i skolan med förväntningarna att ta studenten, men sen fick jag plötsligt inte göra det. I stället fick jag åka på behandlingshem. En av de tyngsta sakerna i mitt liv var att se mina vänner stå på studentflaket och inte jag.

Fick stora skulder

Markus fortsatte missbruka cannabis och gick även över till tyngre droger, samtidigt som han sålde narkotika.

– Under den här perioden förlorade jag kontakten med mina vänner och min familj. Jag hamnade ännu längre ner i drogandet samtidigt som jag fick skulder på grund av att polisen tog mig hela tiden och att jag dömdes.

Ville inte ha hjälp

I början av sitt missbruk fick Markus hjälp av socialen som erbjöd honom behandlingshem och en lägenhet, men han tackade nej och ville i stället gå sin egen väg.

Vad var drivkraften att fortsätta?

– Jag kunde göra som jag själv ville, hade mina egna tider. Men det som drev mig var att jag ville ha mer makt och pengar.

– Drogerna fick mig att känna en gemenskap och vara accepterad. Och eftersom jag sålde droger var människor plötsligt beroende av mig. Folk ville vara nära mig och det var något jag saknade när jag var ung.

”Jag hade två val”

En dag tog det stopp. Markus hade blivit utslängd från sitt boende, hade stora skulder, samtidigt som han var djupt nere i missbruk och tog allt tyngre droger.

– Om jag skulle beskriva det i dag var det som att jag var död, för jag hade ingenting. Varken vänner, familj, pengar eller någonstans att bo.

– Jag hade två val, antingen fortsätter jag på den här kriminella vägen eller så tar jag hjälp och hoppas på att få en chans att förändra mig. Det var ett svårt beslut men en dag bestämde jag mig för att ta hjälp. Jag hade ingenting att förlora på det.

”Önskar att jag hade fått ta studenten”

Från den dagen har Markus varit drogfri och har byggt upp sitt liv på en annan ort i Sverige.

– Jag fick all hjälp jag kunde få även om jag inte hade gjort någonting för att bidra till ett bättre samhälle. Socialen, som jag hade vänt ryggen till, tog emot mig med öppna armar. Sakta men säkert har jag byggt upp mitt liv sedan dess.

Vilken hjälp önskar du att du hade fått i ett tidigare skede?

– Svårt att säga. Jag önskar bara att jag hade fått ta studenten. Det hade ändrat så mycket i mitt liv, jag hade inte velat bli kriminell. Jag tror att jag hade pluggat upp mina betyg och försökt bli något.

– Problemet är att om du hade frågat mig när jag var 16 så hade jag sagt, ”jag vill inte ha någon hjälp, jag klarar väldigt mig bra.” Folk försökte hjälpa mig men jag ville inte ha hjälp.

Har börjat ett nytt liv

– När man är kriminell ser man inte vad man kan bli. Många tror inte på sig själva. Det som är problemet är att när man väl lär sig sin läxa är det för sent. Men om man vill, verkligen vill  ändra på sig då är den hjälpen man får otrolig.

I dag både arbetar och studerar Markus på en annan ort i Sverige.

– För mig är det viktigt att bli någon, jag har alltid velat bli någon som folk ser upp till. Det är ditåt jag är på väg.