SVT har granskat hur barn och unga som omhändertas av samhället sugs upp i en flyttkarusell och slussas runt mellan institutioner, familjehem och psykvård.
Och det är en vårdkarusell som riskerar att traumatisera unga. Det menar Johan Hellström, verksamhetschef på psykiatriska kliniken i Nyköping.
– Vad händer med en minderårig person som inte är välkommen någonstans? Vad skapar det för känsla? Jo att man är ett hopplöst fall som inte hör hemma någonstans. Till slut så blir man ett monster, sa Johan Hellström, till SVT Sörmland tidigare i februari.
Läs mer: 14-årig flicka omplacerades 33 gånger
Mindre omfattande – men dyrare
Bristerna till trots är vården dyr. Förra året betalade Sörmlands fyra största kommuner – Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Strängnäs – tillsammans totalt 217 miljoner kronor för vård av barn på HVB-, SIS- och familjehem (siffrorna är exklusive ensamkommande barn och unga).
Det kan jämföras med 2013 då den vården kostade 188 miljoner kronor. Kostnaderna har alltså ökat, trots att antalet vårddygn blivit färre under dessa år.
Läs mer: ”Det är ett nationellt problem” – IVO planerar att utreda
Kostnadsökning kan delvis förklaras med att kommunerna inte har något val när vårdgivare höjer priserna. Det menar Eskilstunas socialchef Mehmed Hasanbegovic.
– Vi sitter lite i händerna på dem, säger han.
För komplicerade fall är utbudet av vårdgivare relativt litet, och därför får kommunerna helt enkelt acceptera de priser som dessa kräver.
Tar betalt för vård som inte ges
Ett annat skäl är att vårdgivare i vissa fall tar betalt för vård som de sedan inte levererar.
– Vi matchar det vi får kontra det vi betalar för och i vissa fall har vi märkt att vi betalar för mer än vi fått, säger Mehmed Hasanbegovic.
I ett sådant tillfälle skrevs fakturan ned med halva beloppet när kommunen ifrågasatte beloppet.
– Vi har bestridit en faktura på 800.000 kronor, där vi tillsammans med vårdföretaget enats om att det här inte var rimligt, i slutändan betalade vi 400.000 kronor.
Socialförvaltningen i Eskilstuna har anställt fler tjänsteman, som nu börjat granska både fakturor och huruvida kommunen verkligen får vad de betalar för.
Läs mer: Ministern öppnar för lagändring
Ingen koll på om barnen blir bättre
Myndigheten för vård och omsorgsanalys har utrett hur kommunerna följer upp den vård HVB-hemmen ger barn och unga.
Enligt myndigheten är kommunerna generellt sett dålig koll på vad vården verkligen leder till. Det vill säga om barnen faktiskt blir bättre av den.
– Förutsättningar för resultatuppföljning har allvarliga brister, säger myndighetens generaldirektör Fredrik Lennartsson.
– Det finns vissa möjligheter att följa upp personaltäthet, vilka tjänster som erbjuds, vilken sammansättning personalen har. Men väldigt små förutsättningar att följa upp resultatet: hur går det för barnen, hur mår de, hur ser deras skolresultat ut, allt det som vården vården ska bidra till, säger Lennartsson.
Läs mer: Efter SVT:s granskning – landstinget lovar åtgärder
Hem för vård och boende (hvb) – så funkar det
Där bedrivs vård och behandling av barn och ungdomar. Om den psykosociala miljön i hemförhållandet anses ohälsosam för en person kan socialnämnden i kommunen besluta om en placering på HVB-hem.
Där placeras även unga med missbruksproblem, kriminialitet och/eller psykisk ohälsa. Målgruppen kan också vara ensamkommande barn som söker asyl.
En särskild form av HVB är de som statens institutionsstyrelse (SIS) driver. Vid dessa hem har personer under visa förutsättningar rätt att använda tvångsmedel.