År 2050 kommer 360 miljoner barn och unga lida av fetma, även kallat obesitas, visar en ny studie. Forskarna använde sig av mätningar från de senaste 30 åren på vikt, kön och ålder från 180 länder för att komma fram till prognosen. Nu trycker flera forskare på att ingripanden behöver göras för att hindra utvecklingen.
– Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. För att vända utvecklingen behöver vi få hälsosamma val att bli enkla och naturliga, säger Christina Lundberg, universitetslektor på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet.
Kronisk sjukdom
Obesitas är en kronisk sjukdom som är svår att behandla och ofta medför en rad andra hälsoproblem som hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2, och cancer. Sjukdomen är även ärftlig och barn till föräldrar med fetma löper större risk att få viktproblem. Har man väl fått obesitas i ungdomen följer den ofta med in i vuxen ålder.
– När det gäller barn och obesitas så gäller bara en sak: Gör så mycket det går, så tidigt det går, säger Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare och överläkare vid centrum för obesitas på Liljeholmens universitetsvårdcentral.
Även fattiga länder är drabbade
Redan i dag är obesitas så utbrett att det räknas som en epidemi. Det är inte bara rika länder som är drabbade – fler områden i världen som tidigare kämpat med svält förväntas nu också få kraftigt ökade problem med övervikt och obesitas. Eftersom områdena ofta är ekonomiskt utsatta riskerar viktproblemen att orsaka en akut folkhälsokris, menar artikelförfattarna.
Någon global lösning på epidemin finns inte. Problemets orsaker skiljer sig för mycket åt mellan länder, regioner och individer.
– Det finns inte ett enda land där trenden förväntas stanna av före 2050 om inga insatser görs, vilket kommer innebära en enorm framtida belastning på sjukvården, säger Christina Lundberg.
Men det finns positiva exempel på insatser som visat sig effektiva. I Amsterdam implementerades ett helt program för att komma åt barns matvanor, aktivitet och sömn som sträckte sig från ändringar i hemmet till stadsnivå. Resultaten var en minskning i obesitas och övervikt – ett trendbrott sett till den globala ökningen.
Varför blir vi större?
Föräldrainflytande: barn till överviktiga föräldrar löper högre risk på grund av både genetiska faktorer och gemensamma levnadsvanor.
Matmiljöer: ohälsosamma livsmedel är billiga, lättillgängliga och marknadsförs aggressivt.
Marknadsföring och reklam: skräpmatsmärken riktar sig ofta till barn i en ung ålder.
Ekonomiska policyer: många regeringar subventionerar produktionen av ohälsosam mat, vilket gör skräpmat billigare än färska råvaror.
Teknologi och urbanisering: mindre aktiv transport, mer skärmtid och mindre fysisk aktivitet bidrar till viktökning.
Källa: Masoud Vaezghasemi, Masoud Vaezghasemi, Docent på Institutionen för Epidemiologi och Global Hälsa vid Umeå universitet