Grislevern opererades in i en hjärndöd mans kropp vid kinesiska Xijing- sjukhuset i Xian. Hans hjärna hade ingen aktivitet men blodet pulserade och alla andra organ fungerade. Anhöriga hade godkänt ingreppet.
Nu har forskarna publicerat sina resultat från operationen.
– Vi såg inga tecken på att kroppen försökte stöta bort levern, säger professor Lin Wang som ledde studien på en presskonferens som Nature anordnade.
Genmodifierad grislever
Att ta ett organ från en art och sätta in i en annan kallas för xenotransplantation. Ett stort problem har länge varit att få kroppen att acceptera det donerade organet.
– Kroppen känner direkt att organet kommer från en främmande art och stöter bort det, säger Bo-Göran Ericzon.
Ett sätt att undkomma bortstötningsproblematiken är att genmodifiera de djur som ska bli organdonatorer.
Lin Wang och hans kollegor använde sig av en minigris som genomgått flera genmodifieringar för att dess lever skulle likna en mänsklig lever. Grislevern kopplades sen ihop med den hjärndöda mannens blodkärl och placerades under mannens egen lever som var fullt fungerande.
– Grislevern producerade galla och proteiner, men man såg att den egna levern inte mådde så bra efter de tio dagarna, möjligen på grund av konkurrens, säger Bo-Göran Ericzon som har läst studien.
Levern är livsviktig
Levern är en komplicerad kemisk maskin som är livsviktig. Idag finns inga sätt att på konstgjord väg ersätta leverns funktion. Det skiljer levern från ett hjärta som tillfälligt kan hållas i gång med en hjärt-lungmaskin eller en njure som kan ersättas av dialysbehandling.
Det gör att en svår förgiftning som slår ut levern snabbt kan bli livshotande.
–Då har man bara några dagar på sig att hitta en ersättningslever innan patienten dör. I dessa fall skulle en sådan här grislever hjälpligt kunna upprätthålla livet tills vi kan ersätta den sjuka levern med en mänsklig eller tills den egna levern eventuellt har hunnit återhämta sig, säger Bo-Göran Ericzon.
Men att helt ersätta den mänskliga levern med en grislever på längre sikt kräver stora utmaningar.
– Jag tror att det är svårt att genmodifiera en lever så att den accepteras av människan. Det finns inte i vår livstid, säger han.
Levern: En livsviktig kemisk fabrik
Producerar proteiner, socker, fetter och hormoner. Den reglerar ämnesomsättning och ser till att blodets koagulationssystem fungerar.
Utsöndrar galla, en gulgrön kroppsvätska som finfördelar fett så att det lättare kan tas upp av tarmen.
Lagrar energi, vitaminer och mineraler.
Tar hand om bakterier som kommer via tarmen.
Bryter ner giftiga ämnen som läkemedel och alkohol. Dessa utsöndras i gallan eller via blodet och kan lämna kroppen via avföring eller urin.
Källa: https://nyheter.ki.se/lange-leve-levern
