Kriminalvåden har tagit fram en incidentutredning kring gisslantagningen på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna 21 juli i år.

I utredningen beskrivs i detalj hur gisslandramat gick till och hur de inblandade agerade.

Bidrog till lyckosam lösning

En sak som lyfts är hur de två kriminalvårdare som togs som gisslan inne i ett vaktrum hanterade situatuionen.

”Bedömningen är att de båda agerade på ett sätt som starkt bidrog till den lyckosamma lösningen av situationen”, skriver utredarna.

De båda får beröm för att de uppvisade ett lugn trots att de utsattes för stickvapenhot och dessutom tvingades ned på golvet. De får också beröm för att de så småningom börjar prata om vardagliga saker med gisslantagarna och på så sätt förmänskligar sig själva.

Enligt utredningen ledde det till att det troligtvis blev svårare för gisslantagarna att skada de två kriminalvårdarna och ju längre dramat drog ut på tiden, desto bättre behandlades gisslan.

Valde att stanna

Speciellt den kvinnliga kriminalvårdare får beröm.

I slutet på dramat, när man lyckats förhandla fram att en ur gisslan skulle släppas mot att ett antal pizzor skulle delas ut på anstalten, valde hon att stanna kvar i gisslantagarnas våld. Trots att de två gisslantagarna själva ville att just hon skulle släppas.

Bättre behandlad än manliga kollegan

Enligt utredningen hade kvinnan uppfattat att hon behandlats bättre än den manliga kollegan. Hon hade också snappat upp att gisslantagarna sagt att de inte kommer skada en kvinna samt att andra intagna på anstalten uttryckt att det är ”haram” att ta en kvinna som gisslan. Något som gjorde att kvinnan uppfattade det som att hon även fortsättningsvis skulle bli bättre behandlad av gisslantagarna än mannen.

Det här är anledningen till att kvinnan ”ryter till” och bestämmer att det är just hon som ska stanna kvar och den manliga kollegan som ska gå, trots protester från gisslantagarna.

Nära två och en halv timme senare släpps även hon och gisslantagarna grips.