I början av 2000-talet sjönk läsförståelsen hos svenska barn drastiskt, enligt de Pisa-undersökningar som gjordes. Som en motreaktion myntades 2015 begreppet Läslov av Läsrörelsen. Syftet var att få olika aktörer att ordna läsrelaterade aktiviteter under skollovet vecka 44.

Regeringen skrotade höstlovet

2016 hakade regeringen på och bestämde att höstlovet i framtiden ska benämnas som läslovet.

Sedan dess har tusentals läslovsaktiviteter anordnas runt om i landet, ofta på bibliotek men även på andra platser.

– Nu är begreppet etablerat, framför allt hos unga. De vet att den här veckan gör vi saker som har med läsning att göra, säger Johan Unenge, ledamot i Läslovets styrgrupp.

Oklart om den gett resultat

Men om Läslovet har bidragit till att öka läsförståelsen är det fortfarande för tidigt att säga. Det gjordes en ny Pisa-undersökning under våren 2018, men resultatet presenteras först nästa år. Oavsett vad den visar tror Johan Unenge att Läslovet gör nytta.

– I slutändan handlar det om att en del får göra jätteroliga grejer på lovet, medan andra tillbringar en vecka i total sysslolöshet. Om man kan få dem att gå till biblioteket och göra vettiga grejer i stället för att de bara hänger i centrum så är det en enorm samhällsvinst, säger han.

I videon ovan hör du fem barn berätta om sina tips om att börja läsa och vilka böcker de gillar.