– Fördelen är att man kan ha tid för alla elever och ge dem vad de behöver, säger Torsten Grimbe, rektor på Laxne skola.

I Laxne, norr om Gnesta, byggdes för elva år sedan Laxne skola. Här går i dag 31 elever. Men skolan har egentligen plats för betydligt fler barn än så. Gnesta är en av få kommuner i länet som har en uttalad strategi att satsa på sina landsortsskolor. Här är – och tillåts – elevpengen vara betydligt högre än för skolorna inne i tätorten.

Svårt att hitta lärare

Men även om skolan får kosta mer så kvarstår problem som även andra landsbygdsskolor i länet brottas med. Det handlar framför allt om att hitta lärare som har behörighet att undervisa i alla ämnen. Med enbart 31 elever är det nästintill en omöjlighet.

– Det är inte så himla enkelt, man får pyssla en del. Vi har till exempel ingen utbildad idrottslärare, så det får vi ordna på något sätt. Barnen måste också åka iväg för att få slöjd, säger Torsten Grimbe.

Nationellt problem

Svårigheter att hitta lärare är inget som bara småskolor på landet brottas med. Problematiken är nationell.

– Under 20 års tid behöver 60 000 lärare utbildas, säger Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid Mälardalens högskola.

– Det är alltså en stor lärarbrist. Så för att kommunen ska kunna erbjuda alla sina elever behöriga lärare kan småskolor behöva centraliseras till en skola.

Viktigt för bygden

Cecilia Rahbek Nöhr, ordförande i Lärarförbundet i Eskilstuna, menar att den nationella lärarbristen slår hårdare mot de mindre skolorna på landet. Hon har själv jobbat många år på en landsbygdsskola utanför Eskilstuna och känner till problemen.

– Är det så att man söker en tjänst som nyexaminerad lärare så brukar man ofta vilja jobba centralt, oftast för att slippa åka långt, säger hon.

Med tanke på hur kraven på behörighet ser ut, kommer vi att ha några landsbygdsskolor kvar om 20 år?

– Det hoppas jag att vi kommer att ha. Jag tror att vi vill ha en levande landsbygd och då är skolan ett viktigt nav. Utan en skola blir det ofta så att bygden dör ut utan aktiviteter och annat. Men man ska också förstå att det kostar att ha landsbygdsskolor igång om man vill ha en likvärdig skola i kommunen, säger Cecilia Rahbek Nöhr.

Lätt att tröttna

Enligt eleverna på Laxne skola är skolans styrka samma som dess svaghet.

– Man tröttnar lätt eftersom det är en så pass liten skola och man känner så många. Men det är samtidigt bra för man känner typ alla, säger Indra Ulstrup Ljungberg, elev i årskurs 5.