Den obligatoriska praon kommer vara tio dagar lång och ska fördelas under högstadiets två sista år, årskurs åtta och nio respektive specialskolans årskurs nio och tio. Först ut blir de som går sjunde klass idag.

Politikernas förhoppning är att det ökar jämlikheten i skolan och att eleverna ska få en bättre bild av vad de vill arbeta med senare i livet.

Välkomnas av näringslivet

På företagsorganisationen Företagarna ser man detta som en del i att hjälpa företag att få tag på personal med rätt kompetens. Något som en fjärdedel av deras medlemmar menar är deras största tillväxtproblem.

– Det här är ett suveränt sätt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, få rätt förväntningar från de unga och på så sätt få en mer välsmord arbetsmarknad som leder till bättre ekonomi, säger Günter Mårder, som är vd för Företagarna.

I och med att prao blir obligatoriskt är det den som driver skolan, till exempel en kommun, som ska hitta platserna.

Många platser ska tas fram

Men det är många platser som ska tas fram till hösten och de som drar det största lasset är kommunerna, där 85 procent av alla grundskoleelever går. Hur ansträngande omställning det blir för kommunerna varierar.

På vissa håll behöver det byggas upp en helt ny organisation för att hitta platser, medan andra har kvar sin från 90-talet.

– Vi hoppas att man tänker sig att kanske bygga upp ett närtverk kring att skolan och arbetslivet samarbetar. Har man gjort det blir det väldigt mycket lättare att skaffa de här praoplatserna, säger Agnetha Kronqvist, undervisningsråd på Skolverket.