Fysiska antagningskrav värderas högt av räddningstjänstens personal, det visar en studie gjord av Mälardalens universitet, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De femton män som intervjuades i studien anser att jämställdhet och mångfald därmed blir sekundärt.

”Vi har ju inte riktigt råd att kvotera in heller utan, bara ta in någon för att han kan språket, vi är ju så pass få folk… alla behöver ju ändå klara dom fysiska förutsättningarna också för att det ska funka”, svarar en man i rapporten.

Jämställdhet och mångfald ses ofta som en belastning, menar Anna Johansson, statsvetare vid MDU.

– Eftersom de här diskussionerna inte verkar vara levande så har de inte orden för att gå vidare från kvotering. Det blir känsligt. Om de hade haft mer utbildning i jämställdhet och mångfald kanske det vore lättare att se värdet i det, säger Anna Johansson.

Blev mindre sunkigt med kvinnlig anställd

I studien har forskarna bland annat intervjuat personal från räddningstjänsten i Eskilstuna, Västerås och Uppsala.

Anna Johansson berättar att männen ser fördelar med en mer inkluderande räddningstjänst. Bland annat uppger männen att det ibland kan vara svårt för dem att göra sig förstådda när de saknar kunskaper inom vissa språk, och de reflekterar kring att det är enklare för allmänheten att närma sig en räddningstjänstpersonal som de kan identifiera sig med.

En av männen uppgav också att arbetsplatsen blev mindre sunkig när en kvinna började arbeta där. Ändå är många tveksamma till en bredare representation.

– Det är lite paradoxalt, säger hon.

En sak som framkom i studien är att det ofta är just vita män som söker sig till räddningstjänsten, att mångfalden saknas redan i rekryteringsstadiet.

– De behöver börja med att se över sina rekryteringskrav och vad det är de premierar och marknadsför, säger Anna Johansson.

Hör mer om studien i klippet.