Mellan 2012 och 2016 genomfördes Matematiklyftet – en storskalig kompetensutveckling för lärare som undervisar i matematik. Syftet var bland annat att höja elevernas kunskaper i matte.
Bröt från traditionen
I Matematiklyftet förespråkas en undervisning som skiljer sig från den som svenska skolorna haft innan. Lärarna ska ha en mer aktiv roll i klassrummet och i undervisningen ska eleverna diskutera uppgifterna.
– I Sverige har man förespråkat en undervisning där elever sitter och räknar mycket själva i sina böcker, säger Jannika Lindvall, lektor i didaktik på Mälardalens högskola.
Stor del av mattelärarna deltog
Totalt deltog 35 580 mattelärare i Matematiklyftet. Det motsvarar 77 procent av lärarna som undervisar i matematik i grundskolan och 53 procent av de som undervisar i ämnet på gymnasiet. Satsningen innebar 60 timmars fortbildning och kostade över en halv miljard.
– Alla hade nog hoppats på att det skulle ge resultat, så att det inte har gjort det är nedslående, säger Jannika Lindvall.
Hör henne berätta om studien och vad hon tror krävs för att höja resultaten i skolan i klippet ovan.
Ministern vill inte kommentera
SVT har sökt utbildningsminister Anna Ekström och företrädare för Skolverket, båda har tackat nej till en intervju. I ett mejl skriver Skolverket att man ännu inte har tagit del av studien.
Om studien
Studien (Impact and Design of a National-scale Professional Development Program for Mathematics Teachers) är baserad på data från TIMSS som är en internationell kunskapsmätning.
Datan kommer från undersökningen 2015 och består av enkätsvar från lärare och elever samt elevresultat i matematik. Svaren och resultaten där lärare som deltagit i matematiklyftet har jämförts med motsvarande från lärare som inte har deltagit. Totalt omfattades 3 617 elever i årskurs 4 och 3 884 elever och 191 lärare i årskurs 8 i studien.