Mats Andersson från Stockholm har hållit på med vrakdykning i 20 år, men de senaste två åren har han inte hunnit med sin hobby. Papparollen har kommit emellan.

– Man glömmer nästan hur fånigt roligt det är. Det är verkligen historiens vingslag att komma ner till ett vrak från 1600-talet, säger han.

Han är medlem i dykarklubben LM Dyk, vars medlemmar har varit ute och dykt på olika skeppsvrak i Stockholms skärgård i nästan en hel vecka när de plockar upp SVT:s reporter på Dalarö. 

Skeppsmask

Runt om i Östersjön finns cirka 20 000 vrak från skepp och mindre båtar, enligt Sjöhistoriska museet. Ett av dem är fregatten Bodekull, som var lastad med mjöl till svenska flottan när hon sjönk år 1678. Men långt ifrån alla vrak har upptäckts, enligt arkeologerna som tror att det kan finnas fler än 100 000.

Vraken är dessutom välbevarade, trots att många av dem förliste för flera hundra år sedan. Det beror på att den fruktade skeppsmasken, som äter upp träet i vraken, föredrar saltvatten och inte trivs särskilt bra med vattnet i Östersjön som är bräckt.

”En frihetskänsla”

Östersjön kan alltså liknas vid ett museum under vatten, men för den som vill ge sig ut på upptäcksfärd finns en del att tänka på. Först och främst krävs dykarcertifikat, men ofta räcker inte det. För vraket Bodekull krävs till exempel tillstånd från Haninge kommun och det är förbjudet att dyka utan att ha med sig en godkänd guide.

När man väl fixat allt detta och är redo att hoppa i plurret så gäller devisen ”se men inte röra”.

– Det är verkligen en frihetskänsla och spännande att dyka på vrak men det är gamla och sköra saker så man måste vara försiktig, säger Andreas Brodow, ordförande i LM Dyk.