I Sverige inträffade det mest spektakulära månfenomenet under småtimmarna. En av SVT:s utsända var Pontus Stenberg som stod redo med kameran i sörmländska Nyköping för att få syn på en måne som var både mörkare och större än vanligt.
– Det var en häftig upplevelse. Den var väldigt ljusstark, det var inte svårt att se den, säger Pontus Stenberg.
– Man såg konturerna, att det skiftade i olika nyanser.
”Jag hade tur”
Supermånen är som mest intensiv mellan klockan fyra och halv sex. Från och med 06.27 börjar månen se hel ut igen.
Pontus Stenberg var ganska ensam om att vara ute i Nyköping för att titta på månen. Vissa stod kanske i fönstret för att titta, men för dem som tänkte gå upp lite senare kan det bli ett problem att få syn på fenomenet, säger han.
– Nu är den helt borta här, ända sen strax innan fem. Så jag hade tur.
”Folk lägger märke till himlen”
Det är på hösten som allmänhetens intresse för det som händer på himlavalvet brukar vara större än vanligt, berättar Robert Cumming, astronom och informatör på Onsala Rymdobservatorium:
– Såhär års, när det är relativt varmt om nätterna och stjärnorna syns igen efter sommaren så börjar folk lägga märke till himlen mer. Det är jätteroligt.
Nästa gång blir 2033
Den blodröda månen uppenbarar sig sällan. För att den ska dyka upp krävs nämligen två månfenomen samtidigt. Dels en månförmörkelse, dels en ”supermåne”. Det senare sker då en fullmåne befinner sig så nära jorden som den kan komma i sin elliptiska bana runt jorden.
Senast både en månförmörkelse och en supermåne inträffade samtidigt var 1982, enligt Nasa. Nästa gång blir först 2033.