Man kan tycka vad man vill om måndagsmornar, men nu på måndag gör den kontroversiella veckodagen i alla fall skäl för sitt namn – med råge.

Då inträffar nämligen två månfenomen samtidigt – dels en månförmörkelse, dels en ”supermåne”. Det senare sker då en fullmåne befinner sig så nära jorden som den kan komma i sin elliptiska bana runt jorden.

Jorden skymmer solen

Den totala månförmörkelse som vi nu står inför inträffar på grund av att jordens skugga kommer att falla på månen, förklarar Dan Kiselman, astronom och solforskare vid Stockholms universitet.

– Vi ser ju månen bara för att den belyses av solen, och när jorden skymmer solljuset så slocknar månen, säger han till SVT Nyheter.

Månen blir dock inte helt svart. Ljuset närmast jorden böjs av atmosfären och eftersom det framför allt är det röda ljuset som slinker förbi får månen en blodröd färg.

– Precis hur röd, och hur väl man kan se den, beror faktiskt på tillståndet i atmosfären runt jorden. Man vet aldrig riktigt säkert, säger Dan Kiselman.

Risk för besvikelse

För att inte missa skådespelet bör man gå upp tidigt. Redan strax efter två på morgonen börjar den partiella fasen. Den syns knappt, men två timmar senare blir det andra bullar. Klockan 04:11 börjar nämligen den totala fasen som håller på ända fram till 05:23.

Men astronomen Dan Kiselman flaggar också för att den som nu hetsat upp sig och sitter på helspänn i väntan på att få beskåda detta blodröda rymdfenomen kan komma att bli något besviken.

– Det händer att förmörkelsen blir ganska mörk så att man inte ser mycket alls, säger han.

Senast både en månförmörkelse och en supermåne inträffade samtidigt var 1982, enligt Nasa. Nästa gång blir först 2033.