Klippen på Tiktok är ofta korta sekvenser med musik där vardagliga besvär som glömska eller impulsivitet framställs som typiska för adhd. Hashtagen ”adhd” har flera miljoner inlägg och unga litar i hög grad på innehållet, enligt en ny studie i Plos One. Samtidigt varnar forskarna i artikeln för att informationen på Tiktok inte stämmer.
– Alla är impulsiva, glömska eller okoncentrerade ibland. Problemet uppstår när sådant i sig börjar tolkas som tecken på en allvarlig diagnos, säger Sven Bölte.
”Diagnostiserar” sig själva
Studien visar att personer som själva anser sig ha en adhd men saknar en bekräftad diagnos – så kallade ”självdiagnostiserade” – litar särskilt mycket på innehållet. Enligt Sven Bölte handlar det om att klippen bekräftar känslor som redan finns.
– Många känner igen sig och får sina upplevelser validerade, vilket känns bra. Men sociala medier kan aldrig ersätta vårdens uppgift att sätta diagnoser, säger Sven Bölte.
– Vissa blandar ihop att livet kan vara ganska tufft med att ha en funktionsnedsättning. Gränsen som vården drar går där problemen blir så stora att vardagen inte fungerar.
Uppmärksammar förbisedda symtom
Varför söker då många sig till Tiktok för svar på frågor om adhd? Enligt Sven Bölte handlar det delvis om att det saknas incitament för vården att nå ut med lika underhållande information som den man hittar på Tiktok.
– Personliga berättelser på sociala medier är betydligt enklare att ta till sig än vad vården erbjuder. Experter saknar resurser att skapa engagerande innehåll, säger Sven Bölte.
Men enligt Sven Bölte har klippen, trots sina brister, även positiva sidor.
–På Tiktok pratar man också om saker som sömnproblem och känsloreglering – viktiga områden som vården ibland förbiser eftersom de i sig inte är del av diagnoskriterierna.
Tittaren har eget ansvar
Han poängterar också att tittaren själv har ett ansvar att vara källkritisk. Många kreatörer säger tydligt att de varken har diagnos eller utbildning.
– Allt ansvar kan inte läggas på dem som delar innehållet. De har rätt att berätta om sina erfarenheter, men misstänker man adhd på riktigt behöver man själv söka professionell information, säger Sven Bölte.
Detta krävs för adhd-diagnos enligt kriterierna (DSM-5)
- Ouppmärksamhet: Minst sex symtom (fem för vuxna), till exempel glömska, slarvfel eller svårt att koncentrera sig.
- Hyperaktivitet/impulsivitet: Minst sex symtom (fem för vuxna), som att vara rastlös, prata mycket eller ha svårt att vänta på sin tur.
- Tidigt i livet: Problemen ska ha börjat innan 12 års ålder.
- I olika situationer: Svårigheterna ska märkas i minst två miljöer, till exempel hemma och i skolan.
- Stör vardagen: Problemen ska påverka livet på ett tydligt sätt, till exempel i skola, jobb eller relationer.
Källa: Habilitering och hälsa, Region Stockholm.
