På 17 år har antalet barn som använder adhd-medicin ökat med nästan 790 procent, visar statistik från Socialstyrelsen.
En studie från Umeå universitet visar dock att nästan vart tredje barn inte blir hjälpt av medicinering.
Går inte avgöra
Studien visar att det inte går att avgöra vilka barn som kan ha nytta av medicineringen. Forskarna har tittat på flera tänkbara faktorer.
– Eftersom det är ett litet lotteri med medicin så behöver man se till att börja med the basics, alltså mat, sömn, fysisk aktivitet, lära sig om diagnosen och anpassa sin vardag hemma och i skolan, säger Maria Lilja från Umeå universitet.
Så har studien gjorts:
638 barn och ungdomar i åldern 6–17 år från regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm deltog.
Man mätte adhd-symptom före och efter medicinering genom att använda en så kallad SNAPPE-skala.
Forskarna undersökte om kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, IQ, form av adhd, födelsetid på året, geografisk region eller samsjuklighet kunde användas för att förutsäga effekten av adhd-läkemedelsbehandling.
Det är första gången forskare har tittat på så många olika faktorer samtidigt.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. Utöver forskare vid Umeå universitet har forskare vid Karolinska Institutet och forskare i USA bidragit till studien.
Fakta: Umeå universitet
