Starta klippet i spelaren för att se hur kriminalvårdarna Johan och Maria jobbar med oannonserade besök hos ungdomar med fotboja.
Tanken var att täppa till en lucka i lagen. Det handlar om fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst varit tillräckligt, samtidigt som sluten ungdomsvård varit för hårt.
Därför infördes påföljden ungdomsövervakning den 1 januari 2021. Åtgärden var en del av den dåvarande regeringen 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
Fotboja och utgångsförbud
Den rödgröna regeringen räknade med att 250 personer per år skulle dömas till påföljden i hela landet – men så blev det inte. Under lagens två första år dömdes totalt 149 personer till ungdomsövervakning, som bland annat innebär att den unge bär fotboja och har utegångsförbud på helger.
Hittills i år har 103 ungdomar påbörjat sin påföljd, enligt siffror från Kriminalvården som SVT Nyheter Sörmland har begärt ut.
Färre än väntat har alltså dömts till påföljden, och en av anledningarna är den straffrabatt som unga under 18 år får. Det förklarar Tobias Kudrén som är senior åklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm.
– 15-åringar som begår samma brott som 17-åringar hamnar inte på samma nivå därför att de får så pass mycket rabatt i straffmätningen. Det i sin tur gör att färre döms, säger han.
Fler ska få fotboja
Tidöpartierna vill skärpa lagen så att fler i dag som döms till ungdomstjänst eller ungdomsvård istället döms till fotboja.
Regeringen har tillsatt en utredning som också ska titta på att införa en helt ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – vilket ska vara mer ingripande och ge Kriminalvården mer befogenheter att kontrollera ungdomar.
– Om gränserna för när man kan använda ungdomsövervakning är annorlunda så kan fler dömas till den påföljden, säger Tobias Kudrén.