Regeringen har tillsatt en utredning som också ska titta på att införa en helt ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning. Den ska vara mer ingripande och ge Kriminalvården mer befogenheter att kontrollera ungdomar.

Samtidigt vill regeringen se över om det går att skärpa den nuvarande formen av ungdomsövervakning då färre än väntat dömts till påföljden.

Ska undersöka strängare påföljd

Axel Holmgren, som forskar inom straffrätt och som ingår som expert i utredningen. säger att om syftet är att minska återfallsrisken för unga så är inte hårdare tag rätt väg att gå.

– Om man motiverar det utifrån att samhällets reaktioner ska vara tillräckliga och att brottsoffer behöver upprättelse så är det svårt att invända emot, säger han, och fortsätter:

– Men om man förväntar sig att det ska vara brottsförebyggande och att färre ska återfalla i brott så tror jag forskningen visar att det kan ha motsatt effekt.

Kriminell identitet styr

Även kriminologen Sven Granath från Nyköping är inne på samma spår.

– Det är snarare den kriminella identiteten och det kriminella umgänget som styr risken för återfall snarare än typen av påföljd. Sen måste man ändå göra vad man kan för att den unge inte ska fortsätta begå brott.

Men vad kan man göra för att fler inte ska återfalla?

– Det är betydligt mer effektivt att erbjuda unga personer utbildning och vägar till arbete, olika former av frivilligt stöd och att åtgärderna individanpassas. Sammanfattningsvis fungerar nog alltså ”morot” bättre än ”piska” om man vill förebygga risken för återfall, säger Axel Holmgren.