En man som sitter rakt in i kameran till vänster, en fotboja till höger.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Axel Holmgren berätta varför hårdare straff inte minskar risken för återfall i kriminalitet, enligt honom. Foto: Per Danielsson/TT

Forskaren tror inte på hårdare straff för unga: ”Har motsatt effekt”

Uppdaterad
Publicerad

Få unga har dömts till ungdomsövervakning sedan lagen kom för tre år sedan, visar siffror från Kriminalvården. Nu vill Tidöpartierna skärpa lagen. Men Axel Holmgren, jur. doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, tror inte att hårdare tag minskar risken för att unga ska återfalla i brott.

Regeringen har tillsatt en utredning som också ska titta på att införa en helt ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning. Den ska vara mer ingripande och ge Kriminalvården mer befogenheter att kontrollera ungdomar.

Samtidigt vill regeringen se över om det går att skärpa den nuvarande formen av ungdomsövervakning då färre än väntat dömts till påföljden.

Ska undersöka strängare påföljd

Axel Holmgren, som forskar inom straffrätt och som ingår som expert i utredningen. säger att om syftet är att minska återfallsrisken för unga så är inte hårdare tag rätt väg att gå.

– Om man motiverar det utifrån att samhällets reaktioner ska vara tillräckliga och att brottsoffer behöver upprättelse så är det svårt att invända emot, säger han, och fortsätter:

– Men om man förväntar sig att det ska vara brottsförebyggande och att färre ska återfalla i brott så tror jag forskningen visar att det kan ha motsatt effekt.

Kriminell identitet styr

Även kriminologen Sven Granath från Nyköping är inne på samma spår.

– Det är snarare den kriminella identiteten och det kriminella umgänget som styr risken för återfall snarare än typen av påföljd. Sen måste man ändå göra vad man kan för att den unge inte ska fortsätta begå brott.

Men vad kan man göra för att fler inte ska återfalla?

– Det är betydligt mer effektivt att erbjuda unga personer utbildning och vägar till arbete, olika former av frivilligt stöd och att åtgärderna individanpassas. Sammanfattningsvis fungerar nog alltså ”morot” bättre än ”piska” om man vill förebygga risken för återfall, säger Axel Holmgren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.