– Jag förstod från första dagen att jag får rätt att jobba, vilket är jättebra. Då visste jag inte att vi inte skulle ha rätt till att lära oss svenska. Och jag känner inte någon som hittat jobb utan att kunna språket, säger Nataliia Volkova.

Flyktingar som kommer hit enligt massflyktsdirektivet har inte rätt till undervisning inom Svenska för invandrare (SFI). Nataliia läser svenska i en studiecirkel, men anser att det är för lite.

”Skulle kunna göra nytta”

Hon har sökt jobb men utan resultat. Hon har två universitetsutbildningar med sig hemifrån men söker arbete där hon tror att språket inte är så viktigt. Det fåtal ukrainare som hon vet kunnat få jobb pratar engelska. Nataliias språkkunskaper i ukrainska, ryska, polska och serbiska har visat sig svårare att få användning för.

– Jag är redo att städa trappuppgångar och golv men jag kan inte hitta ett sådant jobb för ingen vill ha mig utan det svenska språket. Och bland oss som flytt finns många intressanta människor. Det finns konstnärer, journalister, läkare och lärare som skulle kunnat göra nytta i Sverige, säger Nataliia Volkova. 

Allt fler lämnar

Enligt Nataliia har många ukrainare börjat återvända hem trots det pågående kriget. Hon känner även människor som flyr till andra länder som Tyskland, Irland och Kanada där flyktingar, enligt henne, erbjuds språkundervisning och ges därmed en chans till att hitta arbete och integreras. 

Migrationsverkets siffror visar att närmare 45 000 personer har ansökt om skydd i Sverige sen krigsutbrottet och hittills har nästan 4 000 av dem lämnat Sverige för att resa till ett annat land eller tillbaka till Ukraina. 

– Detta visar att det finns rörelser av ukrainare ut från Sverige, antingen tillbaka till Ukraina eller till något annat land. Trenden har varit ökande över tid, skriver Didriz Melbiksis, presskommunikatör på Migrationsverket, i ett mejl till SVT Nyheter Sörmland.