Delrapporten tar upp de första byggbesluten av ett nytt högspecialiserat universitetssjukhus samt OPS-modellen (offentlig-privat samverkan). Slutsatsen är att landstingsbeslutet 2010 om ett OPS-avtal inte utreddes tillräckligt och att kostnaden för sjukhuset blev onödigt hög.
Alliansen i Stockholms läns landsting gav våren 2017 universitetet i uppdrag att göra en extern och oberoende granskning av NKS-projektet, från de första besluten tills hela sjukhuset är driftsatt 2020. En andra delrapport kommer 2019 och slutrapporten 2020.
– Rapporten slår fast att skatteslöseriet kring Nya Karolinsk orsakats av allianspartiernas iver att pröva en ny obeprövad finansieringsmodell. Det är viktigt att detta klargörs för Stockholmarna, säger oppositionslandstingsråd Erika Ullberg (S) till SVT.
– Däremot räcker det inte med en forskningsrapport för att se till att skatteslöseriet och skandalerna kring Nya Karolinska aldrig sker igen. Därför välkomnar jag regeringens utredning.
Toppstyrt
Finanslandstingsråd Irene Svenonius (M) säger att tycker att både hennes eget parti Moderaterna men även andra partier måste idka självkritik kring det som skett.
– Man har haft en otillräckligt förankring av projektet. Politikerna i landstingshuset agerade utan förankring bland medarbetarna i sjukhuset.
Men vad ska ni göra nu?
– Försöka att omförhandla avtal och villkor om finansieringsmodellerna. Vi tittar också på engångsbetalning på max 3 miljarder för att lyfta delar av OPS- avtalets lån. Vi utreder också att köpa OPS-bolaget för att exempelvis sänka underleverantörernas kostnader.
Toppstyrningen kvarstår, om man lyssnar på personalen ute på sjukhuset?
– Ja och det kommer nog från den här historiken. Man ville tvinga fram förändringar från politikernas sida. Man ville ta befälet.
Det var ju dina egna partikamrater?
– Ja, men även de andra partierna. De borgerliga drev det, alla var med och beslutade. Men man ska fråga sig: Var det verkligen så klokt att ha en pakt mellan politiker om att köra över sjukhusets medarbetare?
Socialdemokraterna pekar på att oppositionspartierna var emot OPS-avtalet och reserverade sig i de första omröstningarna. Men då man i en slutgiltig uppgörelse fick ned prislappen några miljarder, så röstade man för, eftersom man inte såg annan möjlighet att få igenom den besparingen.