En vanlig vardag patrullerar runt 80 ordningsvakter i SL-trafiken och snart blir de ännu fler. Foto: TT

SL:s nota för trygghet – upp mot 300 miljoner kronor bara i år

Uppdaterad
Publicerad

SL betalar nu upp mot 300 miljoner kronor – varje år – för olika bevakningstjänster som ska öka säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. Nästan dubbelt så mycket som satsades år 2014.

– Det här är tyvärr pengar vi måste betala eftersom polisen är allt mindre närvarande inom SL-trafiken, säger trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

När polismyndigheten organiserades om år 2015 tog de olika lokalpolisområdena över tunnelbanepolisens arbetsuppgifter när det gäller tryggheten inom kollektivtrafiken.

Men eftersom polisen ofta måste prioritera andra ärenden, har SL lagt ner allt mer pengar på att köpa in olika typer av bevakningstjänster.

År 2014 satsade SL 150 miljoner kronor på ordningsvakter, väktare, trygghetsvärdar och ungdomsvärdar. I år väntas kostnaden stiga upp mot 250-300 miljoner kronor.

– Det är den största summan som någon enskild kommun eller region lägger på trygghet i hela Sverige. Men det är tyvärr en nödvändig satsning för att våra resenärer ska kunna känna sig säkra i kollektivtrafiken, säger trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

Fler ordningsvakter sätts in

En vanlig vardag finns det nu runt 80 ordningsvakter i SL-trafiken. Under 2019 kommer antalet att öka ytterligare, då fler vakter kommer att börja patrullera med bil.

Ordningsvakter har polisiära befogenheter och får till exempel visitera, gripa, avlägsna och omhänderta personer som stör den allmänna ordningen och – om det krävs – också utöva våld.

– Det här är tyvärr pengar vi måste betala eftersom polisen är allt mindre närvarande inom SL-trafiken. Ordningsvakterna har alltmer fått ta över de uppgifter som polisen ansvarar för, i stället för att som tidigare bara vara ett komplement, säger Kristoffer Tamsons.

Antalet väktare fördubblas

Den 1 april nästintill fördubblades också antalet väktare som arbetar för SL. De ska främst skydda SL:s fordon, lokaler och depåer mot skadegörelse och klotter.

– Under förra året såg vi en markant ökning av klotter framför allt inom spårtrafiken. I vissa fall hade hela tåg målats, säger Claes Keisu som pressansvarig på SL.

Enbart i spårtrafiken klottersanerades en yta som nästan motsvarar 35 fotbollsplaner i fjol. Foto: Björn Karlin/SVT

Klottret kostar både pengar och tid

Under 2018 gjordes nästan 54 000 polisanmälningar gällande skadegörelse i SL-trafiken. Huvuddelen gällde klotter och olaglig affischering.

Enbart i spårtrafiken klottersanerades en yta som motsvarar nästan 35 fotbollsplaner. Enligt preliminära beräkningar kostade klottersaneringen i fjol upp mot 120 miljoner kronor.

– Klottret kostar inte bara mycket pengar, utan leder ofta till att tåg måste ställas in vilket drabbar tiotusentals resenärer. Det är inte ovanligt att säkerhetsdetaljer på fordonen målats över och då måste tågen tas ur trafik, säger Claes Keisu.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.