En kvinna framför en dator.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Via jämlikhetsdata kunde vi se att personer som identifierar sig som icke vita i lägre grad kunde vara sig själva på jobbet” säger Armina Etminan på Amnesty. Hör henne och kollegan Maja Åberg berätta mer i videon ovan. Foto: Hashi Ahmed/SVT

Amnesty använder jämlikhetsdata som metod: ”Kön och ålder ger inte hela bilden”

Uppdaterad
Publicerad

Antalet anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen ökar och när det kommer till arbetslivet är anmälningar kopplat etnisk tillhörighet vanligast. Ett sätt att upptäcka strukturella skillnader på en arbetsplats är med jämlikhetsdata – något som människorättsorganisationen Amnesty använt sig av.

– Vi ville på gruppnivå se vilka som trivs, de som får sämre bemötande från chefer och sämre löneutveckling, säger Armina Etminan, jämlikhetsstrateg på Amnesty.

Amnesty Sverige har 90 anställda och har använt sig av jämlikhetsdata sedan 2018. I den senaste medarbetarundersökningen svarade 82 procent av de anställda.

Genom att lägga till fler bakgrundsvariabler, som till exempel etnicitet och föräldrarnas födelseland, har de fått en större kunskap om personalsammansättningen när de kartlagt den egna organisationen.

Nyheter från SVT:s redaktion i Järva

– Kön och ålder ger inte hela bilden. Därför lade vi till bakgrundsvariablerna exempelvis etnicitet, hudfärg och om man definierar sig som icke vit eller vit, säger Armina Etminan på Amnesty Sverige i Stockholm.

Vill mäta erfarenheter av rasism

Syftet med jämlikhetsdatan är att mäta strukturella skillnader mellan olika grupper. Till exempel om man har erfarenhet av rasism eller hur trygg man känner sig på jobbet.

– Vi vet att ojämlika strukturer även finns på vår arbetsplats och vi ville synliggöra hur det såg ut hos oss. Vi är inte heller förskonade av rasism säger Armina Etminan.

Vanligt med jämlikhetsdata i USA

Armina Etminan är noga med att poängtera att det hela bygger självidentifikation och frivillighet när man fyller i uppgifterna.

– Det handlar inte om att föra något slags register, utan bygger på anonymitet men svaren är viktiga att få in eftersom målet är att skapa en förändring och en inkluderande kultur.

Maja Åberg arbetar på Amnesty och har tidigare erfarenhet av jämlikhetsdata.

– Jag har tidigare bott i USA och där fyller man alltid i uppgifter vilken etnicitet och hudfärg man har. I början tyckte jag det var otäckt, men sedan när jag förstod varför så tyckte jag det var rimligt, säger hon.

Anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen

Åren 2022–2023 ökade det totala antalet anmälningar från 4 451 till 4 607, vilket motsvarar en ökning med 4 procent.

Det totala antalet anmälningar har även ökat över tid. Under perioden 2015–2023 ökade antalet inkomna anmälningar med 106 procent.

År 2023 inkom 1 293 anmälningar om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, vilket motsvarar 33 procent av alla anmälningar om diskriminering.

Trakasserier

Trakasserier innebär att någon agerar på ett sätt som kränker någon annans värdighet. Det kan till exempel handla om kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning.

Störst andel av anmälningarna om trakasserier 2023 rör diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet (52 procent). Även under perioden 2015–2022 var det genomgående vanligast med anmälningar om trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen

JÄMLIKHETSDATA

Jämlikhetsdata innebär insamling av statistik för att kartlägga och förstå ojämlikheter mellan grupper i samhället. Syftet är att möjliggöra riktade åtgärder för att motverka diskriminering och främja inkludering, rättvisa och jämlikhet.

Källa: Svenska FN-förbundet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyheter från SVT:s redaktion i Järva

Mer i ämnet