Amnesty Sverige har 90 anställda och har använt sig av jämlikhetsdata sedan 2018. I den senaste medarbetarundersökningen svarade 82 procent av de anställda.

Genom att lägga till fler bakgrundsvariabler, som till exempel etnicitet och föräldrarnas födelseland, har de fått en större kunskap om personalsammansättningen när de kartlagt den egna organisationen.

– Kön och ålder ger inte hela bilden. Därför lade vi till bakgrundsvariablerna exempelvis etnicitet, hudfärg och om man definierar sig som icke vit eller vit, säger Armina Etminan på Amnesty Sverige i Stockholm.

Vill mäta erfarenheter av rasism

Syftet med jämlikhetsdatan är att mäta strukturella skillnader mellan olika grupper. Till exempel om man har erfarenhet av rasism eller hur trygg man känner sig på jobbet.

– Vi vet att ojämlika strukturer även finns på vår arbetsplats och vi ville synliggöra hur det såg ut hos oss. Vi är inte heller förskonade av rasism säger Armina Etminan.

Vanligt med jämlikhetsdata i USA

Armina Etminan är noga med att poängtera att det hela bygger självidentifikation och frivillighet när man fyller i uppgifterna.

– Det handlar inte om att föra något slags register, utan bygger på anonymitet men svaren är viktiga att få in eftersom målet är att skapa en förändring och en inkluderande kultur.

Maja Åberg arbetar på Amnesty och har tidigare erfarenhet av jämlikhetsdata.

– Jag har tidigare bott i USA och där fyller man alltid i uppgifter vilken etnicitet och hudfärg man har. I början tyckte jag det var otäckt, men sedan när jag förstod varför så tyckte jag det var rimligt, säger hon.