Flera händelser i Barakats liv har lett till att han ser en begreppsfattigdom i Sverige, kopplat till hudfärg och diskriminering. Som tioåring på kollo blev han utsatt för rasistiska skämt.
– Jag berättade för personalen men de hade svårt att bemöta det. Men jag visste att det var fel för att det kändes fel, men jag hade inget språk för det. Jag kände att jag inte hade orden för att stå upp för mig själv och jag kände mig ensam och utanför, säger Barakat Ghebrehawariat, statsvetare och föreläsare.
Får man säga svart för att beskriva människor? Hör Barakat Ghebrehawariats svar i videon ovan.
”Demokratiska”
Antalet anmälningar till DO kopplat till etnisk tillhörighet har ökat med 71 procent från 2015 till 2022 och Barakat menar att vi i Sverige behöver bli bättre på att prata om hudfärg. Idag föreläser han om hur man pratar ”demokratiska”.
– Människor vet inte hur de ska uttrycka sig och begreppen kan vara som en kompass för oss. Orden är som en antirasistisk GPS. Ju bättre språk vi har desto lättare att se problemet och motverka det, säger han.
Antal anmälningar om diskriminering: Etnisk tillhörighet
2015: 713
2016: 645
2017: 686
2018: 709
2019: 724
2020: 1 146
2021: 1 033
2022: 1 218
Källa: Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Järva anamma
Journalistik är ofta problemorienterad och berättar om hemskheter och elände. Journalister har i uppdrag att granska och belysa oegentligheter – men måste också belysa det ljusa i vardagen och framtiden.
SVT har en redaktion i Järvaområdet sedan 2016, och finns – permanent – på Rinkebystråket för att göra nyanserad lokaljournalistik.
Nu publicerar redaktionen en serie som riktar blicken mot lösningar. Den som bor och verkar i Rinkeby, Tensta, Husby, Hjulsta och Kista vet att det finns utmaningar, men också vilken stor företagsamhet och vilken kraft som finns i orten. Ett jävla anamma. Ett “Järva anamma”.
Scrolla ner för att se fler videor i serien.