Runt bordet i Stockholm har sex kvinnor samlats, alla de har någon anhörig som avtjänar ett fängelsestraff. Samtliga av kvinnorna vill vara anonyma för att inte riskera att hamna i konflikt med Kriminalvården som de är starkt kritiska mot efter de nya pengadirektiven.

– Jag har barn och när vi hälsar på så måste den intagne stå för fika och luncher. Det här går inte ihop med verkligheten, för nu kommer han inte kunna ha råd att få ha oss på besök, säger tvåbarnsmamman.

Han får 750 kronor varannan vecka för det han tjänar in, räcker inte det?

– Ett telefonkort kostar 100 kr, kaffe över 60 kronor. Hur ska han ha råd att köpa kyckling och ris när priserna i kiosken är skyhöga. Vi får inte komma med mat till häktet. De här kostnaderna har vi kunnat stå för genom att skicka pengarna.

Kriminalvården står för kostnaderna för barnen vid besök men inte för de vuxna.

”De behöver uppdatera sitt system”

Det var när Kriminalvården undersökte möjligheten att ge de intagna tillgång till betalkort som myndigheten, efter kontakt med bank, insåg att det gamla systemet inte var förenligt med de krav som ställs på bland annat banker enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

– Med det system som vi har haft har det inte varit möjligt att säkerställa pengarnas ursprung och följa transaktionerna. Vi vill säkerställa att vi uppfyller de regler som bankerna har att följa, säger Lennart Palmgren, chef för avdelningen häkte, anstalt och frivård.

De nya reglerna upprör nu anhöriga.

– Först har telefonsamtalen kortats, även besökstider och nu pengarna. De här är psykisk utpressning och det oroar mig för hur den intagna ska må isolerad och ensam, säger Lizzy.