Många som söker jobb på arbetsmarknaden upplever att de får sämre chanser till vissa jobb eftersom de har invandrarbakgrund, eller utländskklingande efternamn. Men det är svårt att bevisa. De som inte blir kallade till en viss jobbintervju får sällan veta varför de inte fick komma. Men en grupp som har insyn i hur arbetsgivarna tänker är jobbcoacherna, det vill säga privata rekryteringsfirmor som jobbar åt arbetsförmedlingar och företag med att hitta rätt arbetssökande för vissa jobbannonser. Och många jobbcoacher som SVT pratat med berättar om företagens dolda krav – om etnicitet.

– De skulle aldrig skriva det kravet i en annons, men som jobbcoach kan jag få höra det, säger Bashar Tancer Hussein.

LÄS MER: Professorn: Svensk arbetsmarknad är rasistisk

Det dolda kravet är att man ska ha en särskild etnisk bakgrund, berättar Bashar. Och Ali Khalil som också är jobbcoach, håller med.

– De kan säga typ, vi har redan provat en mörkhyad från Rinkeby, vi vill inte ha fler såna, säger Ali Khalil.

Kräver viss etnicitet

De två grupper som är svårast att matcha mot företag är kvinnor med slöja, och svarta män, säger jobbcoacherna.

– En kvinna med slöja som vi hade här var utbildad byggingenjör på KTH, som byggbranschen skriker efter, men hon gick flera år utan att få ett ingenjörsjobb, säger Ali Khalil.

LÄS MER: Demokratiministern reagerar på SVT:s reportage: Det är olagligt!

Jobbcoachen Berhane Teklab tycker att det är tråkigt att stå och peppa någon inför en jobbintervju som sen aldrig blir av, på grund av att de har fel efternamn.

– När de har kvalifikationerna, och glöden, och det sen kommer nej, nej, nej efter varandra från företagen... Då skriker diskrimineringen ut sitt namn och det tydligt, säger Berhane Teklab.

Trängd sits för jobbcoacher

Jobbcoacherna hamnar i en trängd sits. Om de går arbetsgivarna till mötes utsätts de arbetssökande för diskriminering, men å andra sidan vill coacherna inte förlora rekryteringsuppdraget från arbetsgivarna.

– Det är väldigt svårt, men det vi försöker göra är att få arbetsgivarna att tänka om, säger Bashar.

”Som att kräva att nån jobbar svart”

Stefan Koskinen är arbetsgivarpolitisk chef på Almega och tycker att vittnesmålen är upprörande.

– Det är klokt att ta en diskussion först, men sen måste man säga till dem att det här stämmer inte överens med svensk lag, vi tänker inte ställa upp på den sökprofilen. Det är som att kräva att personalen ska jobba svart, det är olagligt och det skulle man aldrig acceptera, säger Stefan Koskinen.

En av de största frågorna för företagen just nu är kompetensbrist, menar Stefan Koskinen. Många företag har behov av personal med yrkeskompetens och utbildning. Att då välja bort personal av andra skäl än att de inte besitter den kompetensen, är oansvarigt, menar han.

– Förutom att det är olagligt och olämpligt, och något vi aldrig skulle acceptera hos våra medlemmar, så är det inte heller särskilt begåvat. Det går bara ut över företaget, säger Stefan Koskinen.