Bino Catasús forskar på användningen av välfärdspengar och ingår i ett forskningsprojekt som ska utreda vad som händer när man stoppar in enorma belopp i ett system. Projektet utgår bland annat från hur det såg ut under 2015 då det kom närmare 163 000 flyktingar till Sverige. Av dessa var drygt 35 000 ensamkommande och kostade staten drygt 26 miljarder, enligt siffror från Migrationsverket.

– Så fort du levererar tjänster till staten och offentliga sektorn kan du vara säker på att du får pröjs, säger Bino Catasús.

Vinster på välfärdspengar

En fråga som forskningen vill ha svar på är om samhället kan acceptera att företagare gör stora vinster på välfärdspengar i samband med kriser. Under hösten 2015 fanns det flera företag som gjorde vinster på uppemot 45 procent.

– Det är väldigt få som gör sådana här resultat. Ett år efter att företaget startat upp gör de mångmiljonvister. Det är inte bara procentsatsen på vinsten som är hög, det är också de höga beloppen för dygnskostnaden per ensamkommande som de fakturerar, säger Bino Catasús och fortsätter:

– Vissa bolag startade ett företag med 50 000 kronor i aktiekapital och gick till en omsättning på 30 miljoner kronor, det är ju unheard-of, så funkar inte nystartade företag, säger Bino Castasús.

”Det som hände är extraordinärt”

Forskargruppen vill också studera om det går att rucka på strikta regler som kommuner har satt upp. I samband med att drygt 35 000 ensamkommande anlände hösten 2015 så valde IVO och flera kommuner att sänka kraven på vilka som fick ta emot ensamkommande i familjehem. Bino Castasús har ändå förståelse för situationen som var.

– Det som hände är extraordinärt, stora pengar och stora beslut. Det var slut på madrasser i alla varuhus. Fingeravtrycksläsare gick inte att få tag på i hela Europa, säger han.