Allhelgonadagen infaller alltid den 1 november. Enligt den gamla kyrkliga kalendern hade många helgon från den tidiga kyrkan sina egna dagar. Men första november var alla övriga helgons dag. Det var först långt senare dagen kom att förknippas med våra avlida släktingar i allmänhet. 1 november bär fortfarande namnet i almanackan men den togs bort som röd dag i Sverige redan 1772.

Alla helgons dag

Alla helgons dag är sedan ett beslut 1952 den lördag som hamnar mellan den 31 oktober och 6 november. Dagen är en röd dag. I år infaller dagen den 4 november. Tidigare firades då ofta gudstjänst i kyrkorna och man läste upp namnen på dem som gått bort under året.

Halloween

Halloween betyder ”helgonens afton” (från början från det engelska all hallows even), alltså dagen före allhelgonadagen och firas därför traditionellt den 31 oktober. Traditionen kommer ursprungligen från Irland men har via USA spritt sig också till Sverige och andra delar av världen. Det är alltså alltid den dagen man i USA klär ut sig, knackar dörr och ropar ”bus eller godis”. Firandet i Sverige slog igenom först i mitten på 1990-talet, mycket pådrivet av handeln.

Svensk halloween

I Sverige har halloween firats på lite olika sätt. De flesta menar att den riktiga halloween infaller den 31 oktober, som i USA, men man kan även arrangera en ”svensk” halloweenfest och knacka dörr på fredagen före alla helgons dag, i år alltså den 3 november.

Alla själars dag

Numera är det heller inte ovanligt att söndagen som följer efter alla helgons dag även den felaktigt kallas för alla helgons dag, inte minst för att traditionen att minnas de avlidna i kyrkan hos många flyttats till söndagens ordinarie gudstjänst. Men den söndagen heter formellt söndagen efter alla helgons dag eller alla själars dag.