I Stockholm, Göteborg, Malmö och flera svenska städer har tusentals människor sedan krigsutbrotte,t vecka på vecka, manifesterat sitt motstånd.
Att det är de internationella politiska frågorna som drar stockholmare till gatorna, det är mer regel än undantag, säger Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns högskola.
Men han menar att kraften i det här årets protester, är ganska unik.
– Irakrörelsen 2003 var väldigt kraftig, men kortvarig. Ett annat exempel på en viktig rörelse var ju Gretas mobilisering, klimatkampen, som avbröts av covid.
Finns vänsterperspektiv
Nu dyker Greta Thunberg och andra ungdomar som känns igen från klimatrörelsen upp i Palestina-frågan, hur kan det komma sig?
– De här rörelserna har ett vänsterperspektiv och då ingår det att de vill förändra samhället i, vad de upplever, en mer demokratiskt riktning. Man ska kunna påverka underifrån. De här enskilda rörelserna konkurrerar inte, utan befruktar varandra, säger Kjell Östberg.
Likheter med Vietnamkrigets rörelse
Kjell Östberg har studerat folkliga rörelser i Sverige och pekar på att många viktiga politiska beslut kommit till under påtryckning av folkiga proteströrelser. Även i internationella frågor finns exempel på påverkan. Vietnam-rörelsen är ett exempel, som efter lång tid lyckades vända opinionen mot USA:s krig, på deras hemmaplan och i världen.
– Det finns många exempel på att sociala rörelser har misslyckats, men frågan om Palestina, den har en sådan social sprängkraft, säger han.
Stephanie har palestinsk bakgrund och Jonathan judisk. De träffades i proteströrelsen kring Israels krigsföring i Gaza och menar att det de har gemensamt är större än det som splittrar dem – hör mer i videon: