Den brittiske fysikern är något så udda som en superstjärna – trots att få människor riktigt förstår vad han ägnar sig åt.

Under besöket i Sverige ska han delta vid en vetenskaplig konferens i Stockholm som pågår den kommande veckan. På måndagen, 24 augusti, håller han ett populärvetenskapligt anförande om svarta hål – hans specialområde.

Han blev känd för den stora allmänheten genom boken ”Kosmos – en kort historik” (”A Brief History of Time”) som kom ut 1988 och, oväntat, såldes i över tio miljoner exemplar. Sedan dess har han skrivit ytterligare ett antal populärvetenskapliga böcker.

– Han har försökt förklara, för den som har tålamod, vad det hela handlar om, säger Bo Sundborg, docent i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

Men detta är inte den enda förklaringen till Hawkings kändisskap. Enligt de flesta experters bedömning är han en briljant teoretiker. Han intar en topposition även bland de sina.

– Inom gravitationsområdet är han en av de två, tre största i världen, säger Sundborg.

Svarta hål

Gravitation, dragningskraft, är vad svarta hål i hög grad handlar om – och svarta hål är det som Hawking mest är förknippad med.

Ett svart hål är en himlakropp, exempelvis en kollapsad stjärna, med så stark gravitation att den drar till sig allt som kommer i dess närhet. Ingenting kan lämna hålet, vare sig ljus, materia eller ”information”.

Fast Stephen Hawking har visat att detta inte stämmer helt och hållet. Svarta hål kan avge värmestrålning, inte mycket men tillräckligt för att de med tiden ska tyna bort och försvinna. Detta kallas Hawkingstrålning – och är huvudtemat på konferensen i Stockholm.

– Hawkingstrålningen är hans viktigaste vetenskapliga bidrag, säger Sundborg.

Inget Nobelpris

Hawking har också lämnat viktiga bidrag om andra fenomen, exempelvis den så kallade rumtiden, där rummet och tiden tillsammans bildar en fyrdimensionell enhet. Men något Nobelpris lär han knappast få.

– Jag tror inte det. För att få Nobelpriset krävs, enligt reglerna, att upptäckten måste vara experimentellt verifierad. Hans resultat har experimentella konsekvenser, men är förmodligen omöjliga att bekräfta med nuvarande teknik, säger Sundborg.

En tredje orsak till Hawkings berömmelse är hans säregna livsöde. Han lider sedan länge av nervsjukdomen ALS som leder till att kroppens muskler gradvis förtvinar.

Han har levt mycket längre än de flesta som drabbas av sjukdomen – han föddes 1942 – men han är helt rullstolsburen och kan bara kommunicera med omvärlden via en specialkonstruerad dator.

Förlamningen har skapat bilden av det absoluta geniet – en briljant hjärna i förtvinad kropp. Hans liv blev nyligen film, ”The Theory of Everything”, och han har dessutom varit med som figur i den tecknade tv-serien ”Simpsons”.

Berömmelsen utnyttjar han ofta för att föra fram sina uppfattningar, som när han nyligen gick ut och varnade för att den snabba utvecklingen av artificiell intelligens kan leda till mänsklighetens undergång.