En person sitter i en modern inomhusmiljö, iförd en rutigt kavaj, och gestikulerar med en hand. I övre vänstra hörnet finns en grafik med siffrorna 3, 2, 1 i rött.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s reporter och Justitiekanslern om 3 idéer som har diskuterats för att minska utbetalningarna till häktade som senare frias – och varför det är knepigt. Foto: SVT

Gängledare friades för mord – får nära 700 000 från JK

Uppdaterad
Publicerad

En man som pekats ut som ledare i det kriminella nätverket ”Dödspatrullen” får närmare 700 000 kr i lidandeersättning, det beslutar Justitiekanslern. Anledningen är att han satt frihetsberövad i 493 dagar för ett mord som han senare friades ifrån, rapporterar nyhetsbyrån Siren.

Den nu 29-årige mannen som pekats ut som en av ledarfigurerna i Rinkebygänget ”Dödspatrullen” dömdes först av tingsrätten för inblandning i det uppmärksammade mordet i Uppsala 2017. Han friades senare av hovrätten.

Det var den 1 april 2017 som en 43-årig man sköts ihjäl i anslutning till en snabbmatsrestaurang i Boländerna i Uppsala. På övervakningsbilder syns två personer stiga ur en porsche i vita overaller och skjuta mannen.

Åklagaren har velat att ersättningen ska sänkas då den nu friade mannens dna hittades på overallerna som gärningsmännen använde vid dödsskjutningen. Han har även nyttjat hyrbilen som använts som flyktbil, bara några dagar efter mordet. Men JK anser inte att det finns skäl att minska ersättningen.

Därför får kriminella ersättning av JK

Den som har varit gripen eller häktad och sen inte döms för brottet har rätt att få ersättning av Justitiekanslern. En kartläggning från SVT Södertälje har bland annat visat att flera som polisen beskriver som aktiva gängkriminella i Södertälje har fått hundratusentals kronor utbetalda till sig. I vissa fall har de fått pengar samtidigt som de utreds för nya brott.

Nytt lagförslag för att minska utbetalningarna

I slutet av februari presenterades en utredning på uppdrag av regeringen för att se över ersättningen som delas ut. Där sägs bland annat att möjligheterna att minska eller helt sätta ned frihetsberövandeersättning ska utvidgas, till exempel om personen själv bidragit till frihetsberövandet eller om det finns andra omständigheter som gör det oskäligt att lämna ut ersättning. Det kan bland annat vara i fall där det framkommer att personen efter friandet begått nya brott, eller om personen bedöms tillhöra ett kriminellt nätverk.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.