Det var när Daniels storebror blev tonåring som han började rymma från gruppboendet som han bodde på. Ofta kunde han vara borta timmar i sträck.

– Vi i familjen gick med en ständig oro när han var borta, men också för att han skulle försvinna igen. Det påverkade hela familjen och blev en enorm stress, säger Daniel Brodin.

Han beskriver hur familj, vänner och personalen på gruppboendet tvingades till upprepade sökaktioner för att hitta honom. Polisen kopplades också in vid ett flertal tillfällen.

– Jag minns en gång när jag stannade en buss och bad chauffören vänta, så jag kunde leta efter honom. När han inte fanns ombord bröt jag ihop fullständigt. Jag kände mig så fruktansvärt rädd, säger han.

Vill hjälpa andra som lider

Daniel Brodins egna erfarenheter som nära anhörig påverkade hans senare yrkesval. Först var han verksam i den ideella organisationen Missing People Sverige, som arrangerar sökinsatser efter försvunna personer. Nu är han en verksamhetschef för FIKK (Frivilliga insatser vid kris och katastrof) som jobbar med liknande inriktning. Bland annat sökte de efter den 15-åriga flicka som försvann från Ludvika i början av september.

– Känslan jag hade som ung var att jag ville att alla skulle engagera sig och söka efter min storebror. Det var jätteviktigt för mig och har blivit en drivkraft genom mitt yrkesliv, säger han.

Oron finns kvar

Även om hans bror inte försvunnit på länge nu så beskriver Daniel Brodin att stressen fortfarande finns inom honom, även om den inte är lika stark längre.

– På ett sätt kan jag förstå den oro och sömnlöshet som drabbade anhöriga kan känna. Även om det inte går att jämföra på det sättet. Men det känns bra att ändå kunna vara en del av att hjälpa andra, säger Daniel Brodin.