– I år räknar vi med cirka 10 000 ton utsorterad plast, vilket minskar utsläppen av växthusgaser från anläggningen, säger driftchef Stellan Höglund på miljö- och returbolaget Sörab vid Bristaverket, som ligger i Märsta norr om Stockholm.
Eftersorteringsanläggningen vid Bristaverket öppnade i fjol, som ett komplement till hushållens och företagens källsortering. Här kan plast som är större än 80 mm tas bort innan avfallet bränns upp och blir fjärrvärme.
Första helautomatiserade anläggningen
På Brista-anläggningen identifieras plasten i soporna med hjälp av optiska kameror. Därefter skiljs plasten från avfallet och packas ihop i balar, som transporteras vidare till en materialåtervinningsanläggning i Motala. Förutom plast utsorteras även matavfall och metaller.
Vad vet du om plaståtervinning – tre snabba svar
Minskar CO2-utsläppen
Även om allt mer plast källsorteras kastas alltså fortfarande en hel del plastförpackningar i hushållssoporna. Enligt Stockholm Exergi bidrar plasten i Stockholms avfall till koldioxidutsläpp motsvarande ett halvårs vägtrafik.
Men även om plasten sorteras bort istället för att brännas i fjärrvärmeverken återstår en del innan utsläppen från sopförbränningen är fossilfri.
– När plasten sorterats bort från avfallet minskar koldioxidutsläppen från cirka 400 kg koldioxid per ton till 150 kg koldioxid per ton i fjärrvärmeverken, säger hållbarhetschef Ulf Wikström på Stockholm Exergi.
Bristaverket/Eftersorteringsanläggningen i Märsta
Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete mellan returbolaget Sörab, Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.
Sörabs ägare är kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Här har man en kapacitet för 140 000 ton hushållsavfall per år.
Källa: Stockholm Exergi
