Redan för hundra år sedan fanns tankar kring skolungdomars fysiska fostran och fördelen med att till exempel åka skidor på vintern. Därför började man anordna resor till fjällen för skolungdomar från storstäderna, främst Stockholm.

– Vi talar om det som något typiskt svenskt eller nordiskt – att vi vänjer oss vid snö, vi klarar kylan och vi använder snön och kylan för att röra på oss och må bra, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Att ha ett skollov under vintern kunde dessutom motverka ”vårtrötthet” och var också ett sätt att undvika vintersjukdomar från att spridas.

Vanligt med skidresor till fjällen

I slutet av 1950-talet spreds sportlovet över hela landet och under de följande decennierna blev det vanligt att åka på skidresa till fjällen. För dem som hade råd, vill säga. Och likadant är det idag.

– Vi tänker gärna på oss själva som en enda stor härlig medelklass där alla har råd att resa och åka skidor. Men vi lever till viss del i ett land som är segregerat, och även med stora skillnader i vad man vill göra på sin lediga tid, säger Jonas Engman.

Så hur var det då med uppvärmningskostnaderna under andra världskriget och det så kallade kokslovet? Svaret får du i klippet längst upp.