Drygt 35 000 ensamkommande sökte sig till Sverige under 2015, varav drygt 5 500 personer sökte sig till Stockholms stad, enligt statistik från Migrationsverket och Stockholms stad.
Under den pressade situation var det extremt svårt att hitta boende åt alla.
– Det fanns inga platser att få tag på. Så fort man hade möjlighet så försökte man hitta egna lösningar eller lösa saken på ett annat sätt, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Staten betalade närmare 2 000 kronor i dygnsersättning i genomsnitt till de som tog emot de ensamkommande. Det skulle gå till mat, boende och andra omkostnader. Men kommunerna var mer eller mindre panikslagna vilket gjorde att det blev leverantörernas marknad.
Chans för företag att tjäna mycket på kort tid
För Stockholms stads del rusade kostnaderna och dygnskostnaden landade i vissa fall på närmare 10 000 kronor, visar siffror från Stockholms stad och SKL som SVT tagit del av.
Det uppstod en möjlighet att tjäna mycket pengar på kort tid och många nya företag dök upp på marknaden.
Flera av dessa såg till att ta bra betalt, långt över genomsnittet på knappt 2 000 som var dygnskostnaden för boende sett över hela landet hösten 2015.
– Vi ska inte ha några barn som bor ute på gatan och när det kommer väldigt många barn, inte minst till Centralstationen i Stockholm, så blir socialtjänstens absolut högsta prioritet att se till att de här barnen får tak över huvudet, säger Åsa Lindhagen som var socialborgarråd i Stockholm stad hösten 2015.
Se en intervju med henne i videon ovan. Intervjun med Miljöpartiets Åsa Lindhagen gjordes när hon fortfarande var socialborgarråd. I Stockholms stads nya majoritet är Liberalernas Jan Jönsson socialborgarråd.
”Många företag passade på att ta bra betalt”
Den sammanlagda kostnaden för alla ensamkommande som kom till Sverige hösten 2015 var drygt 26 miljarder kronor. Det motsvarar nästan hela summan för vad domstolsväsendet och alla poliser kostar under ett år i Sverige.
Peter Marinko är talesperson för Nätverket för gode män till ensamkommande och är även styrelseledamot i Rädda Barnen. Han har jobbat med frågor kring ensamkommandes situation i Sverige under en längre tid och är kritisk till att systemet kunde tillåta att företag kunde ta ut stora vinster.
– Ingen visste hur man skulle göra och det var bråttom. De flesta blev omhändertagna, många på ett bra sätt men inte alla. Många företag passade på att ta höga dygnspriser och kommunerna hade inget val. De var tvungna att ge boende åt ungdomarna och det fanns personer och företag som passade på att höja avgifterna, säger Peter Marinko och fortsätter:
– Mitt intresse som skattebetalare är att vi betalar något på en anständig nivå. Det ska inte ge övervinster till privata aktörer.
”Vi måste få mindre stelbenta regler för att hitta boenden”
Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att regelverket behöver förenklas framöver.
– Om man hade haft mindre stelbenta regler och kommunerna hade kunnat lösa det på annat sätt så hade man kunnat få lägre dygnspriser. Man kunde hyra ett hotell i kommunens namn exempelvis, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
SVT Nyheter Stockholm inleder i dag en granskning av och med de som kom, de som tog betalt och de som betalade när 35 000 ensamkommande kom till Sverige hösten 2015.