Alireza Najafi har haft många olika hem sedan han kom till Stockholm hösten för tre år sedan. Sedan han fyllde 18 har han flyttat runt hos kompisar, bott perioder i olika familjehem samtidigt som han har kämpat för att få gå i skolan.

– Jag gick runt till nästan alla Stockholms skolor, pratade med rektorerna, men de sa att det inte fanns någon plats. Men jag visste att mina kompisar som bor i andra städer fått gå i skolan så jag gav inte upp och till slut fick jag börja gymnasiet, säger han.

Den nya gymnasielagen är hans sista chans att få stanna i Sverige.

– Trots att det har varit tufft så har jag lovat mig själv att aldrig ge upp, att gå till skolan för att lära mig språket.

Hör Alireza berätta om kampen för en bostad och en skolplats i klippet ovan.

”Många är deprimerade”

Stockholms stadsmission har det senaste året kunnat erbjuda boende till några av de ensamkommande som fyllt 18 och inte längre går under kommunens ansvar. De vittnar om att många mår dåligt.

– Många är deprimerade, det är ju inte så att man mår jättebra bara för att man får ett tillfälligt uppehållstillstånd utan det finns många utmaningar nu även för de som omfattas av gymnasielagen, säger Maria Wisén, projektledare i Stockholms stadsmissions fadderhemsprojekt.

Mahmood Rezaie är talesperson för organisationen Ung i Sverige som anordnat sittstrejker i protest mot utvisningarna till Afghanistan. Även han vittnar om att många av de ensamkommande mår dåligt.

– Självmord har ökat bland gruppen, tänk att få avslag och bli av med sitt boende och allt stöd från Migrationsverket och socialtjänsten och så den här väntan. Frågan är vilka som kommer orka vänta och vilka som inte gör det, säger Mahmood Rezaie.