• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Titta: här berättar Mehdi om hur han hamnade i gängkriminalitet och hur han tog sig därifrån. Foto: SVT/Enligt dig – Mot alla odds

Mehdi om vägen in i gängkriminalitet: ”Jag insåg att det finns inga vuxna som räddar mig”

Uppdaterad
Publicerad

Mobbning, utanförskap och längtan efter bekräftelse fick Mehdi Adnan Mossa att hamna i kriminalitet. Under sin sista fängelsevistelse kom vändpunkten.

– Jag kom i kontakt med mina känslor. Hur mycket skada jag hade bidragit med, säger han.

Mehdi Adnan Mossa kom till Sverige från Irak som 12-åring. Både han och hans familj hade svårt att anpassa sig till det nya samhället och Mehdi blev tidigt mobbad.  

– Mobbningen var både fysisk och psykisk. Jag passade inte in. 

Ett stort problem var att han inte kände sig sedd eller bekräftad, varken hemma eller i skolan.  

– Jag insåg att det finns inga vuxna som räddar mig. Det är där mobbningen istället riktade sig till hat. Så jag var väldigt aggressiv och utåtagerande, säger Mehdi Adnan Mossa.

Olika skäl till avhopp

De som fastnar i gängkriminalitet har ofta en liknande bakgrund, visar en undersökning beställd av Kriminalvården. Av de 20 intervjuade personerna med gängbakgrund vittnar nästan alla om en otrygg hemmiljö och problem i skolan. Det skapar en osäkerhet och stark vilja att revanschera sig. 

Intervjupersonerna berättar att de uppfattade sina framtidsutsikter i det “vanliga” samhället som små och att gängen blev en gemenskap där de kunde visa sitt värde. Men att vara medlem i ett gäng har sitt pris och det är inte alltid lätt att ta steget att lämna gruppen.  

– Skälen till att lämna är ofta en kombination av flera faktorer. Som att leva under högt stresspåslag dygnet runt och hela tiden se sig över axeln. Andra känner att de mognat, att gänglivet är oförenligt med andra livsmål, som att ta hand om sitt barn och sin familj, säger Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitet och en av forskarna bakom studien.

Vill påverka nationellt

Efter 15 år i kriminalitet hann verkligheten ikapp Mehdi Adnan Mossa och han förändrade sitt liv helt. Idag har han familj, utbildning, arbetar med ungdomar i riskzonen och föreläser om kriminalitetens baksidor.  

– Jag har besökt de värst utsatta områdena i Sverige, med stora problem med exempelvis narkotika och skjutningar. Men oavsett vad det handlar om är grundproblemet segregation – det är det som i sin tur skapar kriminaliteten. Mitt mål är att påverka politiker och tjänstemän, så att vi tillsammans kan skapa en positiv förändring, säger Mehdi Adnan Mossa.

Vill du se hela intervjun med Mehdi Adnan Mossa? Mini-dokumentären Mot alla odds finns att se på SVT Play.

Fakta

Stöd vid avhopp från kriminella gäng

Passus/Fryshuset nås i Stockholm på telefon 08-691 72 60, och i Malmö via mejl: infomalmo@fryshuset.se

• I Göteborg: Ring Göteborgs Stad och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som svarar vardagar mellan kl 9-15. Telefonnumret är 020-50 80 80. För allmänna frågor går det att skicka mejl till kunskapscentrum@stadshuset.goteborg.se

• I Malmö: Ring Malmö stad och polisens konsultationsteam som svarar mellan 08:00-16:30. Telefonnumret är 040 – 34 05 50. 

Studien: Vägen ut ur gänget

• I syfte att öka kunskapen om drivkrafter och svårigheter att lämna gängkriminalitet finansierade Kriminalvården studien Vägen ut ur gänget – Om manligheter, broderskap och svikna förhoppningar.  

• I studien intervjuas 20 personer med egen gängbakgrund och ett 40-tal personer som har någon form av stödfunktion för dem som avsåg att lämna ett gäng.  

• Studien genomfördes av forskare vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitet. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.