Den brutala dödsmisshandeln av Lotta, 41 i Bromma i början av juni har väckt stor uppmärksamhet och ilska.

Kvinnan blev kontaktad av den 33-årige mannen via Facebook i februari och de inledde en relation. För kvinnan blev det enligt medieuppgifter starten på månader fyllda av hot, våld och trakasserier.

Under våren polisanmälde hon mannen och han anhölls i sin frånvaro misstänkt för grov kvinnofridskränkning. Men när kvinnan tog tillbaka anmälan, enligt anhöriga av rädsla för mannen, lades ärendet ner.

Bara några dagar senare överföll mannen Lotta i hennes hem och misstänks där ha slagit ihjäl henne.

Varningssignaler

– Att fallet fått så stor uppmärksamhet tror jag har att göra med att kvinnan hade gjort alla rätt, och ändå fanns det inte hjälp som räckte för att hon skulle få leva, säger Mikael Rying, kriminolog vid polisens nationella operativa avdelning och expert på dödligt våld.

Hon hade dokumenterat sina skador, anmält mannen och sökt skydd hos anhöriga. Att mannen dessutom hade ett våldsamt förflutet samt under våren hade sökt hjälp inom vården borde ha fått alla varningsklockor att ringa, enligt Rying.

– När det gäller dödligt våld i nära relationer är det inte ovanligt att det dels finns polisanmälningar sedan tidigare, dels att gärningsmannen på olika sätt sökt hjälp inom vården men inte fått det. Utan att kritisera psykiatrin tror jag att vi här har en viktig nyckel till hur vi kan undvika fall som dessa. När presumtiva våldsverkare söker hjälp så måste det vara ett särskilt observandum, säger Mikael Rying.

Sällsynt grovt våld

Att bli misshandlad till döds är ovanligt vid mord som sker i nära relationer, enligt Rying. Våldet som kvinnan utsattes för har dessutom beskrivits som sällsynt grovt.

– Generellt tyder det på att gärningsmannen har en explosiv personlighet: är väldigt lättkränkt, inte kan hantera sina impulser och är empatistörd. Inte sällan finns det ett mönster av liknande våld hos denna typ av gärningsmän sedan tidigare, säger Mikael Rying.