Hur ska stadsdelen agera vid en skjutning eller dödsskjutning? Vilka stöd och resurser behövs? Eftersom Stockholms stad saknar en formell krishantering så hade frågor som dessa stått utan svar. Hittills har ansvaret legat på stadsdelarna, och varje stadsdel har hanterat kriser på olika sätt.
Erfarenheter efter morden i Sätra
När tre unga personer sköts ihjäl inom loppet av tre dagar i Sätra tidigare i år var det många från civilsamhället som var kritiska. Kritikerna menade att stödinsatserna dröjde. Sedan dess har Stockholms stads socialborgarråd Jan Jönsson (L) jobbat för att ta fram en krisplan.
– Erfarenheterna från Sätra visar att stödinsatserna kom in för sent och de var inte heller långsiktiga. Och man har inte heller kommit igång med stöd till de berörda familjerna på ett bra sätt. Så nu ska samarbetet etableras med sjukvården, vårdcentraler, psykiatrin och liknande, säger han.
Snabba och långsiktiga insatser
Med hjälp av handlingsplanen ska stadsdelförvaltningarna bli bättre på att ge hjälp och stöd till anhöriga och civilsamhället. Stödinsatserna gäller också för dem som drabbas av våld hemma i nära relationer.
Planen innehåller också riklinjer kring vad som gäller vid tillfälliga minnesplatser och vilket stöd som gäller från Socialförvaltningen till drabbade familjer.
Det här ska handlingsplanen göra
Myndigheter ska bli bättre på att: skapa trygghet i området efter en skjutning, ge akut stöd till de drabbade, bättre samarbete med lokala vårdcentralen och snabbare kommunikation och samverkan inom den interna stadsdelen.
Planen ska hjälpa stadsdelarna att få ut snabbare information till civilsamhället om vart man kan vända sig för att få stöd.