Omhändertagande av barn och unga kopplat till våldsvågen kan vara ytterligare en riskfaktor för barn och unga, enligt Katarina Munier, socialförvaltningen i Stockholm

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör hur det ökade våldet märks och hur socialförvaltningen arbetar med andra myndigheter. Foto: SVT

Ökat behov av att omhänderta barn med kriminellt beteende

Publicerad

Allt fler barn med destruktiva beteenden i riskzon för kriminalitet är i behov av placeringar, enligt en enkätundersökning till Stockholm stads stadsdelsförvaltningar.

– Vi märker att fler barn exponeras för kriminella nätverk än tidigare så en viss ökning har skett, svarar Katarina Munier, enhetschef för barn och unga på Stockholm stads socialförvaltning.

SVT Nyheter Stockholm har frågat samtliga elva stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad om hur socialtjänstens arbete påverkats av våldsvågen. En majoritet av socialkontoren svarar att behovet av placeringar i familjehem och institutionsvård som HVB och Sis ökar.

– Utvecklingen är jättebekymmersam, säger Katarina Munier.

Våldsvågen i Stockholm

Bär skottsäkra västar på socialkontoren

Allt oftare finns kopplingar till gängkriminella miljöer i socialtjänstens ärenden. Det är inte ovanligt att barn och unga kommer till socialkontoren i skottsäkra västar, förklarar Katarina Munier.

Placeringar av barn och unga kan bli ny riskfaktor

När det finns en hotbild kopplad till barn och unga kan det bli en placering på HVB- eller Sis-hem. Trots att socialtjänsten, enligt Katarina Munier, vet att familjehem egentligen är en bättre placering.

– I dag när vi skyddar barnet eller de unga som befinner sig i kriminella miljöer placeras de på institution. Då kan vi i stället tillföra en riskfaktor, säger hon.

I videon hör du mer om hur det ökade våldet märks av och hur socialtjänsten arbetar med andra myndigheter när det finns en hotbild mot den unga.

Samhällsvård

Så kallad samhällsvård innebär att samhället griper in och tar över ansvaret för en ung person med anledning av exempelvis missförhållanden i hemmet, missbruk eller kriminalitet. Det sker i familjehem eller genom institutionsvård.

Familjehem är enskilda hem som tar emot barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar, exempelvis missförhållanden i hemmet, våld, missbruk eller kriminalitet.

Placeringarna kan ske under kortare eller längre tid. Utgångspunkten är i regel att barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort som möjligt, men i vissa fall blir barnet kvar hela uppväxten.

Hvb-hem (hem för vård eller boende) är en institution inom socialtjänsten som tar emot unga personer för vård eller behandling. Många HVB-hem drivs i privat regi.

Sis-hem är ungdomshem som drivs av den statliga myndigheten Statens institutionsstyrelse där det bedrivs individuellt anpassad tvångsvård och sluten ungdomsvård.

Majoriteten av de intagna på hemmen är barn och unga som omhändertagits enligt LVU (lagen om vård av unga) för exempelvis missbruk. En mindre andel av är omhändertagna enligt LSU (lagen om sluten ungdomsvård) efter att ha dömts för brott.

Lvm-hem i regi av Sis enligt lagen om vård av missbrukare. Även vuxna missbrukare kan få vård.

Källor: TT/Statens institutionsstyrelse, Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen

Samhällsvårdens kostnader för barn och unga (mnkr)

• Januari till oktober 2023: 615,3 miljoner kronor

• Januari till oktober 2022:  580,7 miljoner kronor

• 2022: 736,6 miljoner kronor

• 2021: 653, 3 miljoner kronor

• 2020: 635 miljoner kronor

• 2019 : 643,1 miljoner kronor

Antal barn och unga med LVU-beslut har ökat under åren 2020-2022 från 670 till 715 personer.

Under året 2022 var 2 122 barn placerade i heldygnsvård i Stockholms stad.  

Källa: Stockholms stad

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsvågen i Stockholm

Mer i ämnet